Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
om katerina ii:s opera »gore-bagatyrj».
207
af 30,000 gamla qvinnor, klädda i soldatmunderingar. Den
hufvudsakliga skillnaden, för öfrigt, mellan operans innehåll och de verkliga
tilldragelserna i kriget, bestod blott deri att ehuru väl de förbundne
sökte att inverka på de svenska trupperne och att uppskrämma
soldaterna, så visste Gustaf sjelf mycket väl att intet var att frukta.
Gustafs anklagande för modlöshet och feghet är en licentia poetica,
som operans författarinna tillåtit sig. Gustaf hade tillräckligt ofta
tillfälle att visa en ovanlig tapperhet, ett förtviflans hjeltemod och
själsstyrka. Sådana tillfällen inträffade särskildt under åren 1789 och
1790, då deremot under fälttåget 1788, de krigsföretag, i hvilka
konungen sjelf tog del, voro obetydliga och hastigt togo slut kort efter
Anjalaförbundets bildande. Både under regementsförändringar af
djerfvaste slag och på stridens fält utmärkte Gustaf sig alltid genom
kallblodighet och förakt för faran. I detta afseende förtjenade han icke
något det minsta klander. Men han visade sig ofta storordig och
fåfäng; han tyckte om granna fraser och prålande uttryck i synnerhet
i talet om sina bragder och om sitt tänkesätt.
Efter hemkomsten sjunger
Gore-Bag atyrj :
Utan skryt jag säga kan med fog
Bragder har jag utfört mer än nog,
Segrat öfverallt och öfver alla,
Hvarje bröstvärn genast måste falla,
Skogens vilddjur jagade jag bort
Och dess gastar äfven inom kort.
Hafvets öar sökte de att värna,
Fruktlöst! Min blef segern äfven då.
Lyster er att veta mera, gerna
Vittnen sjelfva till er tjenst vi stå.
Och slutkören :
En sagans fogel sina vingar lyfte
Med brak och dön, och flög omkring i syfte
Till slut att tända eld på hafvet blå.
Förstås, att ej han kunde målet vinna,
Ty icke fick han hafvet till att brinna,
Men väsen af sig gjorde han ändå l).
På detta sätt roade sig Katerina under kriget mot Gustaf III.
Två år hade icke förgått efter denna operas uppförande på
eremitage-teatern, då redan fred med Sverige var sluten. Kejsarinnan skref till
den svenske konungen att nu mera intet skulle hindra vänskapens och
endrägtens bibehållande mellan henne och Gustaf.
!) Katerina II:s Skrifter utg. af Sinirdin, I, 429 459.
Eist. Bibliotek. 1880. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
