Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
f. j. bæhrendtz.
10
Dennas uppmärksamhet var för ögonblicket belt och hållet
riktad på de polska angelägenheterna. Fri från turkarne genom
freden i Jassy den 9 Jan. 1792 och på grund af girondens
uppträdande i Paris ingalunda betviflande det snara utbrottet
af ett krig mellan Österrike och Frankrike, gaf hon i början af
April sina härar befallning att framrycka mot Polen, under det
att Felix Potocki träffade de nödiga förberedelserna for deri
konfederation, som sedermera proklamerades i Targovice
Fredrik Wilhelm II var vunnen genom hoppet om en polsk
provins, hvaremot Österrike, der den unge Frans II den 1 Mars
efterträdt sin fader, ännu visade benägenhet att hålla på Polens
återupprättelse. Till stor glädje för Katarina förklarade dock
lagstiftande församlingen i Paris den 20 April krig mot
Österrike 2), och då denna makt sedan den 7 Februari stod i förbund
med Preussen, blef äfven detta senare indraget i striden, så
mycket lättare, som Fredrik Wilhelm nu var synnerligen ifrig
för saken, sedan en polsk provins börjat hägra för honom såsom
godtgörelse. Härigenom fick Katarina visserligen fria händer i
Polen, men då hon just nätt och jemt börjat framryckningen
och invändningar från de tyska makternas sida ännu kunde
medföra stora faror, så var det af vigt för henne att fortfarande
stå väl med dessa. Hon fortsatte derför sin gamla politik att
hyckla ifver för kriget mot revolutionen, förespeglande
Rysslands deltagande i detsamma 3). Samtidigt förklarade ryske
ambassadören i Stockholm, grefve Stackelberg, vid enskildt
företräde hos hertigen den 24 Maj, att kejsarinnan ämnade låta
15,000 man begifva sig landvägen till Rhen att der förena sig
med de preussiska trupperna och samfäldt med dem uppträda
mot Frankrike ; hon önskade nu att Sverige måtte i samma afsigt
låta en kår trupper af 6—8,000 man transporteras till Tyskland
att der förena sig med de ryska4). Några dagar senare, den
29 s. m., förnyades Rysslands begäran om svenska truppers
utrustande mot Frankrike i en memoir, som Stackelberg då
aflem-nade till hertigen. Katarina förklarade deri, att då hon
grundat sina mått och steg på de af konung Grustaf framstälda
förslagen, så kunde hon ingalunda afstå från Sveriges materiela
medverkan, men vore benägen att rätta omfånget deraf efter
omständigheterna. Hon ville derför glömma, hvad den aflidne
konungen utlofvat, och afstå från en landstigningsexpedition,
men fordrade i stället, att 6—8,000 man svenska trupper skulle
förena sig med den ryska armé, som hon hade för afsigt att af-
0 Sybel, II, s. 128 ff.
2) Stedingk skrifver derom den 9 Maj 1792, just som underrättelsen om
krigsförklaringen anländt till Petersburg: »L’Impératrice en est dans le joye
-de son coeur».
3) Sybel, I, s. 482 f.
4) Dep. till Stedingk af den 25 Maj och 7 Juni 1792.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
