Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
f. j. bæhrendtz.
10
Romanzov mottogs vid det svenska hofvet med
förekommande artighet och gjorde också till en början allt för att
ställa sig väl med de styrande. Det enda, han lyckades
utverka, var emellertid ett löfte, att Sverige icke under pågående
krig skulle erkänna den franska republikenl). För att vara
beredd på alla eventualiteter och på samma gång utöfva tryck
på den svenska regeringen vidtog Katarina vidtomfattande
rustningar både till lands och sjös. Så stodo sakerna vid
utgången af 1793.
Till de yttre faror, som under loppet af 1793 hotade
Sverige, sällade sig äfven fruktan för de mot slutet af året
upptäckta Armfeltska stämplingarna 2). Andamålet med dessa
var, som bekant, att störta Reuterholm och hans anhängare
samt i stället återinsätta gustavianerna i styrelsen. Enligt den
på våren 1793 uppgjorda planen påräknade man dervid
Rysslands medverkan, och i en m,emoir, som i Mars tillstäldes den
ryska kejsarinnan genom hennes minister i Wien, Razumoffski,
uppmanade Armfelt henne att till hertigen framställa en
formlig begäran om den önskade personalförändringen. För att
genomdrifva detta, tillade han, erfordrades dock en rysk flotta
vid höjden af Stockholm, till dess allt vore bragt till ett
lyckligt slut. Hans vänner i Stockholm skulle under tiden på
annat sätt befrämja företaget. Framför allt borde de förmå
den unge konungen att skrifva ett bref till kejsarinnan,
hvartill Armfelt sände konceptet, och hvari denne senare
rekommenderades henne till det bästa samt bifall lemnades till allt,
hvad han å konungens vägnar föresloge. Hertigen, menade
Armfelt, kunde mutas att sluta sig till de sammansvurne, och
de dertill behöfliga penningarna borde Stackelberg lemna.
Slutligen räknade man på dalkarlarne, i händelse våldsamma mått
och steg blefve nödvändiga. Hela denna plan gick emellertid
om intet. Stackelberg, med hvilken de missnöjde fortfarande
stodo i liflig förbindelse, var ingalunda benägen för planen att
genom penningar söka vinna hertigen. Intagen af personlig’
ovilja mot honom, ville han se äfven honom störtad och påstod,
att han väl skulle kunna mottaga penningar af kejsarinnan,
men ändock bedraga henne. Det vigtigaste hindret låg dock i
konungens vägran att skrifva det äskade brefvet; han ville
icke ens mottaga Armfelts koncept till detsamma. Polens öde
afskräckte honom från hvarje tanke på Rysslands inblandning
i Sveriges inre angelägenheter Den bevågenhet han en tid
*) Schinkel-Bergman, III, s. 115 not 10.
2) Om Armfeltska sammansvärjningen se Schinkel-Bergman, III, s. 61 ff.
samt derstädes anförda källor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
