Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia.
305
hämma tillverkningen . af tjära och beck, hvilken redan stigit
så högt, att den graverade kompaniet och hotade skogarnes
bestånd.
Sålunda skulle nu allt vara ordnadt till såväl det helas som
den enskildes bästa. Och allmänheten tyckes äfven hafva fattat
saken på sådant sätt- Det gamla kompaniet hade på det hela
taget gjort goda affärer. Enligt yttrande af Stockholms
borgmästare Prytz hade det tre gånger fått igen sitt kapital,l) och
äfven andra bevis tala för samma sak. När nu tillfälle erbjöds
för ett större antal att deltaga i en så fördelaktig affär,
skyndade litet hvar att försäkra sig om denna förmån. Ifvern och
förtroendet voro så stora, att jemväl allmänna kassor insatte sina
medel i kompaniet, och att till och med förmyndare icke drogo
i betänkande att anförtro detsamma sina myndlingars medel.
Men de ljusa förhoppningarna fingo icke en motsvarande
uppfyllelse. Operationen med kompaniets ombildande hade icke
verkstälts med nödig försigtighet och omsorg. Det gamla bolagets
lager öfvertogs till högt pris och efter ett lösligt öfverslag, som
sedan befanns oriktigt. Vidare voro participanternas insatta
kontanta medel jemförelsevis ganska obetydliga, i det de gamla
delegarne, som måst afträda aktier, naturligtvis tagit penningar för
dessa samt qvarstodo för tjära och inventarier. De räckte icke
ens till för liqviden af det gamla kompaniets lager och
borgerskapets första leverans. Och slutligen blef afsättningen af
hvarjehanda orsaker så trög, att stora qvantiteter årligen qvarlågo på
upplagsplatserna, till beloppet varierande mellan 20,000 och 24,000
läster. Som kompaniet ändock var skyldigt att mottaga och
betala den från landet årligen inkommande tjäran, måste det göra
detta med upplånta medel. Under tiden låg dess eget kapital
icke blott ofruktbart i packhusen och tjärhofven, utan
förminskades dessutom årligen, derigenom att godset dels läckte bort
och dels förderfvades på annat sätt. Än värre blef det, när tjärans
pris i utlandet om några år föll rätt betydligt. För sitt eget
bestånds skull tvangs kompaniet då att söka vältra så mycket
som möjligt af bördorna på borgerskapet och producenterna, och
så blef hela dess elfvaåriga tillvaro en oupphörligt fortsatt kamp
mot borgare och allmoge i de trakter, som dess privilegier
omfattade; en kamp, som omsider slutade, visserligen icke med
monopolets fall i princip, men väl med detta bolags undergång.
Redan 1662 började denna strid och fördes med häftighet
å båda sidorna. Den gälde dels det qvantum beck och tjära,
som kompaniet skulle vara »skyldigt» att emottaga af landet,
och dels priset, hvartill detta skulle ske. I det gamla
kompaniets dagar hade man aldrig talat om qvantum, och om
priset hade man också någorlunda kommit öfverens, ty åt-
Rådspr. 20 Mars 1661, i konfer. med rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
