Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
otto sjögren.
18
ställa sig; sjelf fann han också snart det samma om deras
tänkesätt mot tsaren. Hos Polens stormän och folk rådde i
allmänhet längtan efter fred med Sverige och en stark motvilja mot
Ryssland. Patkul, som kom för att draga kriget .och det ryska
inflytandet öfver landet, visste derför, att han sågs med bitter
ovilja. Alltid rädd om sin egen säkerhet, uppehöll han sig
uti Varsjav- i djupaste incognito. I början närmade han sig
endast till Lubomirsky, hvilken kände hans undangömda
vistelseort och hemlighöll den *). Under sådana förhållanden kunde
han svårligen, åtminstone till en början och innan hans guld
kunnat öfva sin allmakt, öfva någon betydande inflytelse på
den polska republikens invecklade förhållanden eller ens om
dem vinna fullt tillförlitlig kännedom.
-Sträfvandet att indraga polska republiken i förbund med
tsaren tycktes emellertid genast i början krönas med framgång.
I skrifvelse af^den 18 Sept. (Bericht. XI) omtalar Patkul, att
konungen på hans anhållan öfverlagt i riksrådet om ingående
af förbindelser med utländska makter. Trots häftigt motstånd
af kardinalen och underkansleren Szuka, hvilka yrkat, att man
endast skulle söka Preussens vänskap, hade konungen
genomdrifva, att man skulle upprätta ett mot Sverige riktadt förbund
med tsaren samt konungarne af Preussen och Danmark. Det
var just den plan, på hvilken Patkul i åratal arbetat och för
hvars förverkligande han nu med passionerad ifver satte alla
krafter i rörelse. Kardinalen och hans anhängare hade,
skrifver han till tsaren, genom detta beslut »blifvit så perplexa, att
man väl kunnat märka det på dem». De polska fredsvännerna
voro emellertid ej så lätta att afvisa, och deras inflytelse växte
i bredd med de svenska vapnens framgång; storskattmästaren
Przebendovsky sade konungen rakt i ansigtet, att denne »kort
och godt måste besluta sig till fred med Sverige och ej
inbilla sig, att dess makt kunde af honom brytas».
Imellertid underhandlades om förnyelsen af förbundet
mellan de båda suveränerna och vilkoren derför. August, som
främst behöfde penningar, yrkade att erhålla 300,000 rubel i
subsidier, men tsaren som sjelf ej egde mynt i öfverflöd, ville
ej medgifva mer än 200,000 och befalde derför Patkul att söka
få denna fråga uppskjuten till ett personligt möte mellan de
båda herskarne. Under tiden arbetade de mot Frankrike
allierade makterna på att förmå konungen till fred med Sverige
samt erbjödo honom vida större subsidier, om han ville låta
sina trupper öfvergå i deras tjenst. Isynnerhet var kejsaren
genom sitt sändebud grefve Straatmann enträgen med
propositioner, att saxiska hären måtte öfverlåtas till användning i
*) Xav. Liske, Öfvers, af polska litteraturen med särsk. afs. på Sv. liist.
(Hist. Bibi. 1877).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
