Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
johann iieinhold patkul.
417
då Sveriges växande makt oeli polske konungens deraf följande
undergång vore för alla grannmakterna något lika farligt. Sjelf
åtog han sig att incognito göra en resa till Berlin för att
»conservera konungen af Preussen vid godt humeur genom
allehanda förespeglingar (Vertröstungen)». På samma gång sökte
han äfven i önskad riktning inverka på tsarens beslut
angående förflyttningen af krigets tyngdpunkt till Polen. »Skulle
nu», skrifver han, »Danmark och Preussen ej komma att
deltaga och konungen af Polen derför ej kunna maintenera sig,
så torde han af förtviflan besluta sig för att lemna riket och
draga sig öfver till Saxen, hvarpå ifrigt arbetas vid utländska
hof och af alla saxare, hvilka icke önska något högre och i
sanning alle sammans äro dödsfiender till E. M:t och E. M:ts
tjenare, åtminstone icke deras uppriktiga vänner^ *).
Redan i slutet af föregående år hade August till tsaren
afsändt öfverste Arnstädt för att öfverenskomma om planen
för följande fälttåg. Han anhöll, att åtminstone 12,000 man
skulle ofördröjligen till Polen afsändas. Tsaren var imellertid
icke alldeles af samma tanke. Han var icke den man, som släppte
det säkra för det osäkra eller som förfelade ett nära liggande mål
för att jaga^ efter ett aflägset: från fullföljandet af sina
eröfringar vid Östersjön, hvilka för honom voro hufvudsaken, lät
han på intet sätt afleda sig; för deras skull blott sökte ban
nödigt upprätthålla jämnvigten mellan de stridande i Polen och
med underhandlingar sysselsätta de främmande makterna. Till
Augusts af Arnstädt framförda fälttågsplan ville han derför ej
lyssna, utan framstälde det motförslag, att, medan tsaren till
våren vände sig mot Narva, August samtidigt kunde företaga
sig ätt —- belägra Riga. Patkul sökte afstyrka förslaget om
Riga i en ton, som om det vore allvarligt menadt, men
framhöll dervid synpunkter, som i fullt mått kunde gälla beslutet
om Narva. »Det är», skref han, »en gammal krigsmaxim och
af många exempel äfven i vår tid bestyrkt, att man vid en
belägring har att hoppas klen succès, om fienden med en armé
kan blifva mästare på öppna fältet, isynnerhet om han
kommer i ryggen på belägringshären». Han antydde äfven vigten
af att hindra svenskarne från att genomdrifva det åsyftade nya
konungavalet i Polen2). Vidare rådde han tsaren att från
flottan vid Asow sända några och 20 skepp till Öresund,
hvilka skulle förena sig med danska flottan; »sådant vore en
härlig sak och skulle medföra oändlig nytta»3).
För konung August gick det icke så lätt att bringa den
utlofvade hären till sammans; dertill behöfdes i främsta rum-
1) Ber. XXY Dresden 26 Mars.
2) Ber. XXI Dresden 2 Febr.
3) Ber. XXIII Dresden 8 Mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
