Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
johann iieinhold patkul.
423
rätte mannen att afhjelpa sådana brister. Officerarne voro
redan i sig sjelfve svåra att styra; »med dem är intet att göra»,
skref han, »hvadan gemene man nästan guvernerar sig sjelf».
Dertill kom de ryska officerarnes ovilja mot utländingar och
allas djupa förakt för Patkul, under hvars öfverbefäl de med
harm sågo sig stälda. Ryssarne ville ej veta af någon annan
förman än furst Galitzin, hvilken som öfverkrigskommissarie
medföljde hären; kosakernas anförare gaf rent ut till känna
sitt förmenande, att han ej stod under Patkuls kommando.
»Med Guds hjelp skall jag imellertid» lofvade Patkul,
»upprätta en reglerad och väl disciplinerad armékår, hvilken genom
fåtaligare manskap ej kostar så mycket som en stor och
oreglerad, men gör trefaldt större nytta» 1).
Konung August var hänvisad till de resurser, som han
egde inom sig sjelf, och han saknade för ingen del sådana.
Denna tid, under hvilken han handlade på egen hand, utan
att lyssna till äfventyrares förespeglingar eller hofmäns tassel,
hör till de få verkligen vackra punkterna i hans historia. Utan
att följa ens Schulenburgs af en till ytterlighet gången
försigtighet ingifna råd, företog han, medan Karl XII ryckte österut
mot Lemberg, sin berömda flankmarsch norrut till Sokal vid
högra stranden af Bug 2). Om den strategiska plan, som nu
förehades och till slut lyckades, synes Patkul icke haft den
ringaste aning. »Vi göra», skref han (Ber. XXXII) från Sokal,
»hvad vi kunna för att försköna vår flykt eller reträtt; men
manskapet och fienden märka väl, att vi icke hafva nog
infanteri för att försvara de fördelaktiga pass, som vi innehaft
vid Weichsel och San» etc.
I Sokal var ryska officerarnes och manskapets ovilja mot
sina tyska anförare nära att utbryta i allmänt myteri. Patkul
hade befalt, att några soldater, som gjort sig skyldiga till
plundring, skulle afstraffas med prygel, men då exekutionen
under ledning af en major skulle börja, sprang furst Galitzins
fältskär fram, ryckte käppen ur majorens hand och frågade,
hvem det var, som understöd sig att slå manskapet utan furst
Galitzins tillåtelse; då majoren dervid grep till sin pistol,
hotade fältskären att begagna sin värja. Dervid uppstod bland
manskapet ett oväsen så hotande, att de tyska officerarne måste
draga sig undan, och en allmän uppresning syntes förestå,
hvilken endast genom konungens energiska ingripande torde hafva
afstyrts. Mest klagade Patkul öfver kosakerna; »de kunna»,
skref han, »icke hållas till någon disciplin; jag beder
under-dånigst, att befälet öfver dem i nåder må vara mig betaget och
öfverlåtas på någon annan». För folkets vanvård sköt han
*) Ber. XXXII. 6 Aug.
2) Schulenb. Denkw. I. p. 171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
