Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
johann iieinhold patkul.
425
Det ryska manskapet var fortfarande lika uselt. Sjelf
skref Patkul derom (Ber. XXXIX): »Soldaterna äro alldeles
dismunderade ocli några gå nästan nakne, hvilket länder E.
ts. M:t till ej ringa skada och dispect. Vapnen äro ganska
dåliga och till intet nyttiga, så att E. M. lätt kan döma, huru
man skulle kunna bruka dem mot fienden. Jag kan försäkra
E. M., att på grund af regementenas miserabla tillstånd det
för alla rättskaffens officerare, hvilka hafva något afseende på
ära och reputation, blir ganska svårt att hålla ut, och skulle
några af dem, som jag engagerat, redan hafva afgått, om jag
icke användt ali möda för att intala dem, att snart en
regulari-tet skulle införas». Som vanligt, utgjuter han sig mest öfver
kosakerna. »E. M. kan ej tro», skrifver han, »huru usla och
till en del dåligt beväpnade de äro, så att många endast föra
klubba med sig. De andre hafva ingen värja, undantagandes
deras sotniker (sqvadronschefer), knapt att de kunna bruka
sina gevär, med hvilka de dock icke göra den ringaste action
mot fienden, man må nu göra med dem hur som helst.
Deremot äro deras röfverier i landet rent af obeskrifliga, ruinera
för oss sjelfva lifsmedel och vinterqvarter samt äro så väl för
anförarne som konungen och riket en fasa, hvarför jag ock gjort
mig lös från dem (kosakerna) och lemnat befälet öfver dem åt
gen.-lieut. Brandt, hvilken också är trött vid dem». Väl
anländ till Posen, fråntog Patkul kosakerna deras hästar under
förevändning, att dymedelst lättare kunna hålla dem i tygel,
men han gjorde dem derigenom ännu o dugligare, än de förut
varit.
Mardefeldt, som försvarade Posen, hade till sitt förfogande
endast 2,000 man, till en del värfvadt tyskt folk, samt 8 små
kanoner, men beredde sig icke desto mindre till kraftigt
motstånd. På Patkuls första uppfordran till honom att gifva sig
svarade han blott: »Helsa Patkul, att han har att göra med
en redlig man». Nu företogs en häftig beskjutning, hvarmed
slutligen uträttades så mycket, att breche Öppnades på några
ställen i murarne; svenskarne drogo imellertid palissader öfver
öppningarne och beredde sig på en storm, hvilken dock uteblef.
I stället försökte Patkul åter en gång sin gamla taktik genom
att söka locka de värfvade tyska soldaterna, som tillhörde
besättningen, att desertera; han lät inskjuta i staden pilar med
vidfästa breflappar, deri de tyska soldaterna, om de lemnade
staden, fingo löfte om fri färd samt tjenst mot god sold i
saxiska hären; men dessa lockelser gjorde ingen verkan.
Patkul lät nu skjuta med dubbel laddning och framföra
stormstegar (22 Sept.); men det var blott skrämskott han sköt, ty
följande dagen upphäfdes belägringen på grund af order från
konung August; Patkul anbefaldes ait med fotfolket tåga in i
Saxen samt skicka rytteriet till förstärkning åt Schulenburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
