Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
johann reinhold patkul.
431
han »var trött på konungens af Polen affärer och önskade för
sin räkning få fred med konungen af Sverige», samt att det för
honom »vore fara i Ryssland och allt berodde på tsarens lif;
i Ryssland hatade man allt hvad främlingar hette, och han
såge sig med oro i moskoviternas hand». I ett bref tackar han
kammarherren v. Marshall för den möda, som denne gjort sig
för hans räkning, »isynnerhet i fråga om amnestien». I ett
annat bref skrifver han till och med, att han »håller god
vänskap med svenska hofvet och framdeles vill hålla den». Om
än Patkul i början kan hafva brukat sådana framställningar
blott såsom ett medel att tillocka sig förtroenden, så ser aet
sedan ut, som om han under tilltagande oro, ju mer hans
belägenhet invecklades, verkligen här sett sig om efter en
rädd-ningsväg. Svårt är dock att säga, mot hvilken den mannen
egentligen var uppriktig.
Patkuls förhållande mot öfverste Görtz vållade honom stora
obehag. Han ämnade låta ställa denne inför krigsrätt och lät
arrestera honom. Men Görtz lyckades befria sig från vakten,
som förde honom, och rymde genast öfver till. Schlesien. Från
Breslau afsände han (i Juli) en till ryske tsaren stäld
förklaring Med sitt eget fältregister, med Schulenburgs bref samt
med Patkulls egna förhållningsorder visar han, att denne genom
sitt oförstånd varit till största delen sjelf skuld till de lidna
missödena. »Patkul hade», skref han, »såsom ofta är fallet med
dem, som genom eget förvållande begått fel, sökt vältra
ansvaret derför på underlydande för att genom dessas oförskylda
bestraffning undgå sin egen välförtjent a». Han anklagade
honom för att hafva gått egennyttigt till väga, så att han »inom
kort samlat sig ett betydligt kapital af tsarens penningar och
derför sökt i främmande land köpa sig fastigheter». Patkuls
förhållande till kosakerna belyser han från en för denne
ganska menlig sida. »Huru okristligt och barbariskt», skrifver han,
»Patkul förfarit mot kosakerna, dem han ruinerat, är land- och
verldskunnigt, enär han med våld fråntagit dem deras hästar,
deraf formerat några dussin spann åt sig sjelf och låtit till en
del försälja sådana i Frankfurt an der Oder för 50 thaler
spannet, men tvungit saxiska undersåtar att underhålla de
återstående. Och väl vore, om han blott stannat vid denna mot
kosakerna begångna nästan fiendtliga plundring; men då den
kongl, svenska arméen redan anryckt 3 eller 4 mil efter honom,
dref han det olyckliga folket som fänad i fiendens händer».
Görtz sparade ej heller på beskyllningar, som mera direkt
personligen intresserade de båda herskarne och deras ministrar,
såsom att Patkul mot konung August »utgjutit så ondskefulla
smädelser samt visat så dåliga tecken till underdånig tacksam-
*) Aftryckt in extenso blancl bilagorna bos Bergmann.
Hist. Bibliotek. 1880.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>