- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
436

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

436

otto sjögren.

100

ledningar det förelupna egt rum»,, samt gaf försäkran, att
underhandlingarne om det i Saxen stående ryska fotfolkets
öfver-låtelse till kejsaren »skett mot hans vilja och det gemensamma
intresset». I en ny skrifvelse, daterad Orcha den 21 Februari,
anhöll han, att konung August måtte »sända Patkul med alla
hos denne funna papper och skrifter öfver till Ryssland, der
ransakning och dom skulle öfvergå honom». Men furst
Golo-vin, Patkuls gynnare, möjligen ock verksam enligt ryska
politikens i system satta dubbelhet, förklarade i skrifvelse af den
17 Februari, att tsaren »kräft satisfaction för Patkuls arrestering
och skulle utan tvifvel kraftigare hafva maintenerat honom, om
ej troubles för svenska marschen (mot Grodno) hindrat det»; men
denna skrifvelse var under sådana omständigheter ej egnad att
göra någon verkan, möjligen också blott afgifven med hänsyn till
de utländska diplomaterna. Med anledning af tsarens senare
skrifvelse afskickades till Moskva öfverste Arnstadt med
uppdrag att tillkännagifva konungens beredvillighet att snarast
möjligt öfversända Patkul, så snart blott vägarne genom
Polen blifvit i någon mon trygga för svenska ströfkårer 1).

Till sina utländska beskickningar lät August ofördröj ligen
afgå skrifvelser i syfte att rättfärdiga den mot Patkul vidtagna
åtgärden. Redan från Grodno afsände han en sådan, daterad
den 8 Januari 1706, till sitt i Haag anstälda sändebud v.
Oersdorf med uppgift, att Patkuls förhandlingar angående de ryska
trupperna väckt misshag hos tsaren sjelf. Till sin minister i
Köpenhamn, Manteuffel, skref han, att Patkul »hade på det
skändligaste och djerfvaste förrådt (traducirt) honom och satt
ali respekt mot honom å sido». För sin minister i Wien W a ek
er-bar t h omtalar han, att geheimerådskollegiet väl på eget bevåg
låtit verkställa arresteringen, men derutinnan »handlat som
trogna tjenare», hvilkas åtgärd af konungen till alla delar
gillades. Wackerbarth framförde till kejsaren detta budskap jämte
underrättelse, att ryska truppernas öfverförande från Saxen var
mot konungens önskan2); kejsaren försäkrade till svar, att han
aldrig skulle hafva bifallit underhandlingen derom, ifall han
anat, att något obehag derigenom skulle tillfogats konungen».
Någon tid derefter (i Maj) lemnade Straatmann Dresden,
möjligen återkallad. Detsamma gjorde nu äfven danska
sändebudet, som alltid fjäskat för Patkul och troligen menade sig
hafva vädrat någon demonstration till dennes förrn on.

Det sista bidraget till skriftvexlingen i fråga om Patkuls
arrestering kom från — Patkul sjelf. Sedan han i fängelset genom
kommendantens försorg eller efterlåtenhet fått tillfälle att be-

*) Schulen!). Denkw. 1. c.

2) Skrifvelserna till Manteuffel och Wackerbarth äro upptagna i Beiträge
till Patkuls Berichte (Del. III).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free