Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
j. grot: om kejsarinnan katarina i’.s härkomst.
573
härkomst och första öden kan erhållas 1) i Schmidt-Phizeldeks
ofvanför nämnda (se not. 1) arbete; 2) i Bülaus uppsats; 3) i Iversens
artikel och 4) i Gustaf d’Albedyhlls svenska arbete : »Skrifter af
blandadt, dock mäst politiskt och historiskt innehåll». (Nyköping) I (1799)
sid. 198 och II (1810) sidd. 76—135.
En uppsats, som finnes tryckt i det sistnämnda af dessa arbeten
med titel: »Handlingar till ytterligare upplysning af kejsarinnan
Catharina I:s härkomst», är af intresse mest derför, att vi deri påträffa
tte slags- polemik emellan ättlingarna af de tvenne personer, hvilka
traditionen tillagt och delvis ännu i dag tillägger faderskapet till
Katarina I, nämligen mellan d’Albedyhll, utgifvaren af boken, och svenske
läraren Rabe. d’Albedyhll (född 1758, död 1819) utnämndes 1775
till sekreterare vid svenska beskickningen i Petersburg och var 1789
Gustaf III:s sändebud i Köpenhamn. Han afstår från hvarje anspråk
på att underhålla ryktet rörande sin förfader och förklarar detta hafva
tillkommit så, att efter Katarinas upphöjelse rykten om hennes
härkomst kommo i svang vid hofvet och naturligtvis läto henne
härstamma från en adlig ätt. Pastor Glücks dotterson, sonen af den
med hans tredje dotter gifte baron Koshull *), följer, ifråga om
Katarinas härkomst, Webers åsigt och skref härom i början af 1780-talet
en uppsats, i hvilken ban bl. a. säger, att »man ville framställa
deri föräldralösa såsom icke ovärdig en tsars hand och spira och
derföre hittat på, att hon var d’Albedyhlls lagliga dotter och blifvit
öfverstelöjtnant Tiesenhausens brud». d’Albedyhll, som låtit trycka
Koskulls bref i detta ämne, öfverensstämmer, tyckes det, med denne.
Hvad familjen Alvendal beträffar, som omnämnes af kejserliga
sändebudet Rabutin, anmärker utgifvaren af ofvannämnda bok, att ett sådant
namn aldrig funnits och att, om det någongång hörts i samtalsspråket
först i Livland och sedermera äfven i Sverige, detta varit endast en
förvrängning af den rigtiga formen: Albedyhll.
Mycket envisare i att hålla fast vid ryktena om sin förfader var
Kasten Rabe, lärare i staden Falkenberg; sedan han i första delen af
Albedyhlls arbete fått läsa brefvet från Koskull, hvilken ingenting
nämnt om dessa rykten, inlät han sig i brefvexling med Albedyhll och
sökte bevisa sannolikheten i traditionen om Katarinas svenska
härkomst.
I S. M. Solovievs historia påpekas en urkund, hvilken på ett
mycket afgörande sätt bekräftar Yillebois’, Büschings och Havens
vittnesbörd, att Katarina var dotter af en livlandsbo Samuel Skovronskij.
Denna urkund är ett bref till henne från Peter Bestusjev (Riga d. 25
Juni 1715) derom, att han, enligt hennes befallning, i Kreutzburg
sökt efter familjen Veselevskij och bland annat utforskat, att
Skovo-rodskij (sic!) varit gift med en kurländska, Dorotea Hahn, och med
henne haft två söner och fyra döttrar, af hvilka den tredje i ordningen,
1) Af Glücks tre döttrar var den äldsta gift med generalfälttygmästaren
Ville-bois, den andra med baron Vitinghoff från östersjöprovinserna och den tredje med
öfverste Koskull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
