Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
jahresberichte der geschichtswissenschaft.
XXXIII
af allehanda skiljaktiga åsigter och uppfattningar af arbetets plan, är
alltför tydligt för att det icke skulle genast träda läsaren i ögonen
äfven om icke utgifvarne i sitt förord framhållit detta i form af en
anhållan om ursäkt. Men lika lätt är ock att finna det berättigade
i utgifvarnes förhoppningar att dylika olägenheter för framtiden skola
undanrödjas, sedan de resp. medarbetarne blifvit i tillfälle att mera
rätta sig efter hvarandra.
Skillnaden mellan planen för detta verk och för t. ex. recensioner
i historiska och andra tidskrifter, framgår af följande ord, sorn kunna
anses innehålla »årsberättelsens» program: »Enär anmälningarna i våra
tidskrifter i allmänhet skärskåda de utkomna skrifterna blott i och
för sig och bemöda sig om en allsidig granskning och pröfning af
’dem, så blifva de alltför vidlyftiga för att hela litteraturen skulle
kunna blifva på sådant sätt behandlad. För en årsberättelse måste
man derföre slå in på en annan väg, som det dock icke är svårt att
’finna. Ty om det är riktigt att såsom en historikers hufvuduppgift
uppställa det, att erhålla en fullt sanningsenlig bild af det förflutna,
så blir det väl här mindre fråga om hvarje enskild skrifts värde i
och för sig, än fast mera om de fall, i hvilka den förändrat dragen i
den hittills framstälda bilden eller tillagt densamma nya. Författaren
och hans skrift äro derföre blott de oundgängliga medlen för oss till
att erhålla en säkrare kunskap om det förflutna, och hafva intet annat
värde än det, som tillhör hvarje annan fackman eller källa, som man
i noter anför». Från sådana synpunkter hafva utgifvarne uppkastat
planen till detta verk.
»De hafva gjort till årsberättelsens uppgift, icke att anmäla de
enskilda arbetena, hvilket är litteraturbladens sak, utan att ur dem
framdraga hvad som i förhållande till föregående forskningar kan, vare
sig i afseende på facta, uppfattning eller metod, anses såsom något
nytt, och att för läsaren framställa detta nya i en sammanhängande
skildring». Det faller af sig sjelft att kritiken ingalunda är härifrån
utesluten.
Till medarbetare hafva utsetts företrädesvis tyske lärde, hvar och
en framstående inom sin afdelning. De länder, hvilkas språk tillhöra
de mindre kända, såsom t. ex. de skandinaviska och slaviska, hafva
serskilde, inhemske korrespondenter. Vi hafva ofvan anmärkt, att de
olika författarne ofta arbetat efter alldeles olika planer. För att
bestyrka detta, behöfva vi blott nämna att t. ex. den ryska historiska
litteraturen (för alla tidehvarfven) affärdas på 2l/2 sida, — hvarföre
ock artikeln fått ett alltför starkt slägttycke med ett blad ur en
bokkatalog. Sverige upptager ungefär 1 ark. I den svenska öfversigten
nämnes ej ett svenskt arbete, som deremot blifvit indraget i den norska.
I många af de andra artiklarne äro allsicke prisen å böckerna utsatta,
något som ej i ringa mån minskar arbetets värde. Författarenamnen
äro ej sällan slarfvigt återgifna, stundom alldeles vilseledande.
Författarenamn, införda i texten, återfinnas ej i registret, o. s. v.
Hist. Bibliotek. 1880. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
