Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald Hjärnes historieuppfattning och samhällssyn. Av Rektorn Docent Georg Landberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historiens område ännu genomsnittligt ingalunda nått en
standard, motsvarande de ideala krav, som Hjäme
medvetet och energiskt ställde på sina lärjungar.
Detta källkritiska krav på allsidighet och fullständighet
— från både geografisk-arkivalisk och innehållslig
synpunkt — sammanhänger nära med själva historiesynen.
Hjärne uppfattade historien som en totalitet av alla de
växelverkande krafter, som utövade inflytande på
människor i deras gemenskapsliv och personlighetsliv. Ehuru det
politiska livet i vid bemärkelse var den självklara yttre
stommen vid hans historiebetraktelse, stod han fullkomligt
främmande för varje historisk nyckelfilosofi, som i en
viss bestämd kulturföreteelse såg liksom den väsentligaste
grunden till allt annat, det »djupaste» och det »egentliga»
i historien. Historien var helheten själv, och det tillkom
den enskilde forskaren att efter bästa förmåga, möjligast
obunden av varje fördom, söka utreda kraftspelets inre
art och motivkretsarnas förhållande till varandra i varje
särskild tid.
Geijer har, enligt anteckningar, i sina föreläsningar
om »Människans historia» vid Upsala universitet 1841—
42 sagt: »Med det gamla historiska fackverket är det
förbi. Alla historier löpa nu mera in i varandra, och i
all historia är det fråga om mänsklighetens.» Man kan
kanske säga, att Hjäme både förvaltat och utvecklat
detta Geij erska arv. Och ett sådant slag av universalitet
i historiesynen har utan tvivel traditionellt varit en
ytterligt värdefull barlast för den historiska vetenskapen i
Sverige. Kampen mot detta sätt att se föres varje dag.
Men ännu stå de gamla bastionerna.
Det kan här vara onödigt att påminna om hur Hjärnes
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
