Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald Hjärnes historieuppfattning och samhällssyn. Av Rektorn Docent Georg Landberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kulturliv. Resignationen däremot, det klara medvetandet
om de vetenskapliga uppgifternas, arbetskrafternas och
metodernas gränser, framtvingas även för historien av
överväldigande livserfarenheter, som nästan påtagligen
avslöja vad som här flutit ur alltför högt uppskruvade
kulturanspråk. Men denna resignation innebär tillika nya
uppslag till mera fruktbringande arbete».
Här är en kärnpunkt i Harald Hjärnes
vetenskaps-teoretiska tänkande, uttryckt på ett alldeles tydligt sätt.
Den »allmängiltiga måttstock» som, enligt hans sätt att
se, måste förutsättas i allt vetenskapligt arbete, har han i
sin direkta forskning med följdriktig återhållsamhet icke
mycket berört. Geijer som visserligen härvidlag var
utrustad med en mera medveten och mera sund skepsis än
man i allmänhet tror, har rätt intensivt kämpat för att
i själva historievetenskapen »utfinna» och även »tillämpa»
en sådan måttstock. Härvidlag är avståndet stort mellan
Geijer och Hjärne. Men när det gäller vederbörandes
personliga tro på vilken måttstock, som måste finnas, är
åter släktskapen tydlig. Geijer såg den från sin
personlig-hetsfilosofiska utgångspunkt i ett »jag och
du»-förhållan-de och därmed i en syntes mellan gemenskap och individ.
Hjärne, som tidigt ägnat studium åt germansk
laghistoria, fann där en princip, som han alltid fasthöll som
högsta norm för sin historiska värdering: Samhällslivets
sundhet är beroende av de enskilda gruppernas liksom de
enskilda människornas förmåga att avstå från pockande
på rättigheter och privilegier och deras villighet att i
stället under ansvar göra uppoffringar för det allmänna, i
lagligen givna former på grundvalen av en någotsånär
enhetlig värdering.
2 — Historia och religion.
1/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
