Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppenbarelse och historia. En sammanställning ur Nathan Söderbloms skrifter. Av Ärkebiskopinnan Anna Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen hos Delitzsch konstruerad och tendentiös. Själv söker
han verkligheten, sanningen, i religionshistorien. Historisk
insikt och översikt är, menar han, en boja så till vida, att
man av densamma hindras att förmoda vad som helst.
Han tog upp frågan i pressen och skrev i febr. 1903 en
artikel i Stockholms Dagblad: Några ord om
panbabylo-nism och låneteorier. Samma år utkom hans första bok
Uppenbarelsereligion. Några synpunkter i anledning af
Babel-Bibel-diskussionen. Boken ingick i Skrifter i
teologiska och kyrkliga ämnen, tillägnade Domprosten C. A.
Torén på hans nittioårsdag.
Ämnet sysselsätter honom alltjämt. Vid det
Kyrkl-teologiska mötet i Örebro 1910 höll han sitt synnerligen
uppmärksammade föredrag om Uppenbarelse. I
Inbjudningsskriften till teol. doktorspromotionen i Uppsala 1911
skrev han Ett bidrag till den kristna uppenbarelsetrons
tolkning, och vid själva promotionen i Uppsala domkyrka,
vid vilken Harald Hjärne mottog teol.
doktorsvärdigheten, talade han om Frälsaretyper i religionshistorien. År
1930 bearbetade han och utgav ånyo de tre uppsatserna
i Toréns festskrift, föredraget i Örebro och
promotions-inbjudan 1911 i boken Uppenbarelsereligion. Särskilt
ingående behandlar han hela frågan i Religionsproblemet
inom katolicism och protestantism 1910, i synnerhet i
bokens senare del, Religionens genombrott. Man märker
genom hela hans produktion, i huru hög grad frågan om
uppenbarelse är både utgångspunkt och mål för hans
tankar. Till det nya kyrkobygget i Saltsjöbaden 1912—1913
fick Nathan Söderblom i uppdrag att vara rådgivande vid
kyrkans utsmyckning. Han skriver därom i Svenska
kyrkans kropp och själ 1915: När den snillrike arkitekten
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
