Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Kristus — historiens Herre.» Av Rektorn Docent Georg Landberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbisedd linje hos våra största historiska tänkare, Geijer
och Hjärne, hur mycket eljest dessa inbördes kunna skilja
sig åt.
Men i ett avseende åtminstone, synes författaren till
»Gud, ödet, slumpen» gå för långt. Det är då han, låt vara
i den hypotetiska men eggande tankeställarens form,
räknar med Tysklands katastrof som en följdriktig och
yttersta konsekvens av Bistnarcks hårda våldspolitik och med
Finlands olyckor som en konsekvens av den purfinska
nationalitetens maktanspråk och aggressivitet. Låt vara, att
något av antydda sammanhang kunna spåras. Det
förefaller i varje fall äventyrligt att så föra till pappers
iakttagelser om negativa utslag av Guds vilja.
Under alla omständigheter bör man noga akta sig för
förhastat dömande vare sig med hjälp av Gamla
Testamentets tal om Gud som en väldig hämnare eller med
utgångspunkt i Nya Testamentets förkunnelse om
kärlekens och nådens nya skapelse och Kristusgärningens
oändliga verkningar. Några försök att tillämpa synen på
Sveriges historia ge också tankeställare. Underliga saker
finnas där att förtälja! Karl-Gustaf Hildebrand har en
gång bragt i åtanke det bisarra förhållandet mellan den
rättskränkande och hänsynslöse Gustaf Vasa och hans
sonson Gustaf II Adolf, som med utnyttjande av från
början orättfånget gods främjade vår vetenskapliga kultur.
Det går inte alltid så snörrätt till i historien. Vem pejlar
dess oförmodade skiftningar? En serie
söndagsskoleberät-telser kan den sannerligen aldrig bli! Från en för hårt
driven empirism i den religiösa orienteringen råkar man
lätt in i en sammanblandning av Guds vilja och egna
tankar, som ej står efter den självgoda identifikation, som
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
