Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Egyptier, assyrier, fenicier - I. Egyptierna - 8. Psametik - 9. Neko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjälpa honom att hämnas på de elfva furstarna. Detta tycktes
Psametik omöjligt, men ej långt därefter kommo trogna tjänare och
berättade för honom, att liarneskklädda män landat vid hafskusten
samt att de voro betäckta med koppar från hufvud till fot. De voro
grekiska sjöröfvare och injagade allmän förskräckelse, ty uti
Egypten hade man ännu aldrig sett med harnesk beväpnade män.
Psametik gjorde främlingarna till sina vänner, och med deras bistånd
fördref han sina medkonungar. Sålunda gick oraklets utsago i
fullbordan, och Psametik blef ensam härskare. Af tacksamhet beviljade
han grekerna boningsplatser vid Nilens pelusinska mynning samt
tillät äfven utlänningar att med sina varor inlöpa i Egyptens
hamnar, och sålunda uppkom en liflig handelsförbindelse med den
öfriga världen och i synnerhet med Grekland. Äfven en ny kast
uppstod nu, nämligen tolkarnas. Det hittills för främlingar
spärrade landet besöktes hädanefter af många utlänningar, ej blott i
affärsintressen utan äfven för att få del af den höga bildning, som
blomstrade vid Nilen.
9. Neko.
Psametiks son Neko (Necao) följde sin faders grundsatser och
befordrade handel och skeppsfart. För detta ändamål gjorde han
ett försök att medelst en kanal sammanbinda
Nilen och Arabiska viken samt tog feniciska
sjöfarande i sin tjänst och lät dem kringsegla
hela Afrika. De afreste från Röda hafvet
(Arabiska viken) och styrde mot söder, alltid utmed
kusten. Färden gick visserligen ej så hastigt
som i våra dagar, ty då hösten kom, stego de
resande i land, sådde säd, byggde sig hyddor
och väntade, till dess skörden var mogen. Därefter skördade de och
foro vidare. Först på tredje hösten återkommo de öfver
Medelhafvet till Egypten.
20. ’Nebukadnezar, Babels
konung, jag.’ Från en
graf verad sten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>