Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Egyptier, assyrier, fenicier - III. Fenicierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dra, och då de kunde, röfvade de äfven människor för att sälja
såsom slafvar på andra platser. Snart förstodo de att bringa det
därhän, att cyprerna arbetade för deras räkning; de medförde åt
dem sina varor och sålde produkterna af deras land och arbete i
andra trakter. På sådant sätt blefvo fenicierna så småningom
herrar öfver Cypern. Då invånarna i hemlandet ökade sig allt för
mycket, så flyttade en skara öfver till Cypern och bosatte sig
där. En samling sådana nybyggen i ett främmande land kallas
koloni.
Tack vare de rika koppargrufvorna på ön blef kolonien på
Cypern särdeles vinstgifvande och uppväckte sina anläggares lust
att grunda kolonier i andra trakter. Sålunda seglade fenicierna
till den aflägsna ön Kreta och därefter utmed Mindre Asiens kust
till sundet vid Dardanellerna, hvilket skiljer Asien från Europa.
Sedermera foro de igenom sundet och besökte Svarta hafvets
kuster. Öfverallt anlade de fasta platser, hvarest de sedermera kunde
reparera sina skepp, intaga lifsmedel och utbyta varor. Vidare
beforo de det europeiska Greklands kuster och de grekiska
ögrupperna. Men när grekerna i Mindre Asien själfva började idka
sjöfart, togo de fenicierna till förebild och undanträngde dem från
alla handelsplatser. De europeiska grekerna kunde likväl aldrig
själfva fullkomligt umbära fenicierna, ty dessa försedde dem med
mångahanda vällukter, frukter, kryddor, kåda, ädla metaller, m. m.,
som de behöfde för sina tempel och offer.
Så mycket fastare fot fattade däremot fenicierna vid Afrikas
norra kust. På en utskjutande landtunga gent emot ön Sicilien
anlade de den berömda kolonien Karthago, som sedermera blef
en själfständig, mäktig stat, och därifrån seglade de öfver till
Sicilien, underkufvade en stor del af ön och byggde äfven här
städer. Slutligen seglade de ännu längre mot väster, ända till
Herkules’ stöder (Gibraltars sund), hvarest de gamle ansågo världen
vara slut. De landstego på europeiska sidan, uti Spanien, och
funno här till en början silfver i sådan mängd, att de kvarlämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
