Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Egyptier, assyrier, fenicier - III. Fenicierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 38
kitteln på öfver elden, togo de några stora stycken salpeter från
fartyget, lade dem på sanden och satte kitteln ofvanpå. Salpetern
smälte af hettan, blandade sig med askan och den glödande
sanden, och när elden slocknat, funno de öfverraskade männen en
glasartad massa. Glaset var funnet, men i början förstod man ej
att använda det till annat än prydnader och smycken. Fönster
af glas kände ej de gamle utan använde blott förhängen eller
jalusier för dörr- och fönsteröppningar. Deras dryckeskärl voro
merendels af lergods eller metall, och såsom speglar använde de blanka
metallskifvor. Däremot prydde de taken och väggarna i sina rum
med glas. Sedermera fingo egyptierna lära konsten att framställa
glas, och de förstodo att blåsa den flytande
massan, forma den på olika sätt och skära
henne efter behag. Vid Kristi tid erhöllo
romarna nästan allt sitt glas ifrån Egypten,
men det stod ännu då så högt i pris, att en
glasbägare var dyrare än en af guld.
En annan gång vallade en fenicisk herde
sin hjord i närheten af hafsviken vid Tyrus.
Hans hund hade bitit sönder en hafssnäckas
skal ocli sprang med högrödt färgad nos emot
sin herre, som trodde, att hunden var sårad
och torkade af det förmenta blodet med en
ulltapp. Han såg intet sår, men ullen liade
fått den vackraste röda färg. Nu forskade
herden efter anledningen härtill och påträffade den krossade
snäckan, som var den äkta purpursnäckan. Snart blef tyrisk purpur
vida berömd och gällde såsom den största dyrbarhet, så att blott
konungar och de rikaste kunde använda densamma.
Huru många andra uppfinningar kunna ej hafva utgått ifrån
det driftiga och företagsamma folket! Räknekonsten tillskrifves
dem med säkerhet och var en naturlig följd af deras handel. Huru
förfarna de voro i byggnadskonst, bevisar Jerusalems praktfulla
30. rurpursnäeka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
