Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Karaktersbilder ur persernas historia - Cyrus, Kambyses, Darius - III. Darius - Slaget vid Marathon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Marathons slätt ryckte de båda härarna emot hvarandra;
det var på hösten år 490 f. K. När grekerna på närmare håll
sågo den stora fientliga hären, intogos äfven de tappraste af
fruktan för persernas öfverlägsna styrka, ty den grekiska hären var
alldeles för liten. Några började redan tala 0111 återtåg och 0111
det icke vore bättre att invänta förstärkning genom spartanerna,
men en man höll dem tillbaka och ingaf alla nvtt mod och
förtröstan; det var Miltiades. »Visa vi oss icke genast ifrån början
såsom tappre män», sade han, »utan skymfligt rymma fältet redan
första gången, då skall fienden, djärf öfver vår flykt, förfölja,
angripa och slå oss. Vår stad skall blifva de vilda asiaternas rof,
och den förjagade tyrannen Hippias skall göra oss till
perserkonungens slafvar. T veken
icke, greker, låtom oss vara
eniga, eniga till strid; detta
beslut skall rädda oss och
Greklands frihet!» Alla följde
Miltiades till drabbningen.
På den högra flygeln
stodo athenarna, på den vänstra
platäerna, och slafvarna hade man ställt i midten. Denna blef
genombruten ocli jagad på flykten af perserna, men de båda
flyglarna framträngde segrande, och snart skyndade Miltiades med
sina tappra äfven de vikande slafvarna till hjälp. Många ädla
greker föllo, men athenarna segrade och slogo den stora
perserhären på flykten. Under jubel förföljde de tappra grekerna och
nedhöggo alla, som kommo i deras väg. De slagna skyndade
till sina skepp och lämnade sitt läger med alla dess dyrbarheter,
kedjor och marmorblock i segrarnas händer.
En så ärorik seger hade icke på länge blifvit vunnen, och större
glädje har väl knappast någon segrande här känt än den
athe-niensiska vid Marathon. Medan man ännu förföljde de flyende
perserna, skyndade en af Athens borgare med ilande fart till den
118. Fångar inför en persisk konung. Efter
en basrelief i Persepolis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
