- Project Runeberg -  Ur historien och sagan : ett världshistoriskt bildergalleri / Första delen /
178

(1905-1906) [MARC] Author: August Wilhelm Grube
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Karaktersteckningar ur grekernas historia - I. Lykurgos och Solon - Solon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 178 –

höllo med något parti, skulle straffas med förlusten af sina
medborgerliga rättigheter. Detta stadgande var mycket vist, ty för
sitt fosterlands angelägenheter böra alla intressera sig. Solon
upphäfde den vid äktenskaps ingående hittills brukliga hemgiftens
erläggande. Bruden fick blott medföra trenne omgångar kläder
samt något husgeråd af ringa värde till sin mans hus, ty hustrun
skulle ej anses såsom en vara, hvilken man uppskattade efter dess
högre eller lägre värde, utan borde för sina egenskapers och
dygders skull sökas af mannen. Berömvärdt var vidare förbudet
emot att tala illa om de aflidna, ty ett ädelt sinne håller de
hädangångnas minne i vördnad, och om det redan är orätt att tala
illa om frånvarande, som ej kunna försvara sig, så är det ännu
obilligare att förtala de döda. Slutligen var Solon, i fullkomlig
motsats mot Lykurgos, en prisvärd beskyddare af konst och
vetenskap. Redan Ättikas bergiga och ofruktbara jordmån hänvisade
dess invånare till att genom sitt snille och sin skicklighet förvärfva
sig andra inkomstkällor, och landets läge i närheten af hafvet
befrämjade handelns utveckling. För att emellertid kunna erbjuda
främmande köpmän och sjöfarande något, som hade handelsvärde,
måste inan hafva dugliga handtverkare och konstnärer. I detta
syfte stadgade Solon, att en son, som ej af sin fader blifvit hållen
att lära något vrke, ej heller hade någon skyldighet att framdeles
bidraga till hans underhåll. Areopagen hade befogenhet att
öfvervaka individens verksamhet och ej tillåta någon vara sysslolös.

Dessa voro grunddragen af Solons författning. Hvar finnes
likväl den vise, som kan göra alla till lags! Efter införandet af
dessa lagar kommo dag efter dag personer till Solon, än med
beröm, än med tadel, ibland med frågor och böner om förklaring,
ibland med önskningar att än ett, än ett annat skulle upptagas på
lagtaflorna. För att blifva befriad från deras efterhängsenhet,
beslöt Solon att begifva sig ut på resor. Dessförinnan lät han
emellertid arkonterna svära att under de närmaste tio åren obrottsligen
hålla fast vid hans lagar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:07:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histsaga/1/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free