Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Karaktersteckningar ur grekernas historia - III. Xerxes och Leonidas. Themistokles - Slaget vid Salamis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 206 –
sågo hela hafvet betäckt af fiendens segel, och till och med de
krigiska spartanerna, som liade en feg anförare, ville öfvergifva
athenarna. Man borde — så menade nästan alla — söka sin
säkerhet på Peloponnesus. Themistokles talade häftigt häremot
och hotade Eurybiades att segla till Italien med sina athenare ocli
därstädes söka ett nytt fosterland, om ej spartanerna stannade.
Men allt var förgäfves, och man beslöt att under natten i all
stillhet fly till Peloponnesus.
Då funderade Themistokles ut en djärf list. Han sände en
trogen slaf till persernas konung ocli lät säga honom: »Jag vill
dig väl, o, konung! I natt ämna grekerna fly ifrån bukten vid
Salamis för att rädda sig och sina skepp från säker undergång.
Ännu har du dem på ett ställe; omringa detta, och det skall blifva
dig lätt att fånga dem alla!»
Xerxes följde rådet, lät omsluta bukten samma afton, och de
greker, som ämnade fly, sågo sig nu tvungna att strida.
Themistokles liade emellertid förberedt den atheniensiska flottan på
fiendens emottagande och angrep honom tappert, hvilket ingaf
äfven de andra mod. Under nattens mörker och i dem obekanta
farvatten stötte de persiska skeppen på grund, och af sitt stora
antal hade de ingen nytta, ty endast få kunde komma åt att strida
i de trånga sunden. Därjämte voro de persiska skeppen vida
svårare att manövrera än de grekiska, och när ett trängdes
tillbaka, bragte det två eller tre andra i oordning. Grekerna gjorde
under af tapperhet, och snart var hafsytan öfversållad med lik,
som flöto emellan sönderbrutna åror och spillror från fartygen.
Nu gingo grekerna i Mindre Asien, hvilka blifvit tvungna att till
sjöss följa det persiska uppbådet, öfver till sina europeiska
stam-förvanter, hvarpå heta den persiska flottan tog till flykten. Xerxes
hade ifrån en hög tron på land beskådat slaget och flydde nu,
då han såg sin flotta skingras och fly, med sådan skyndsamhet,
att han ej vidare tänkte på sin landhär, kvarlämnade alla sina
dyrbarheter och ej stannade, förrän han anlände till Hellesponten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
