Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Ur romarnas historia - B. Rom såsom republik - II. Strider mellan patricier och plebejer - 5. Decemvirerna och deras öfverhufvud, Appius Claudius - 6. Camillus och Manlius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 329 —
decemvirernas regering slut, och konsuler och tribuner återinträdde
i maktutöfning. För andra gången uppspirade Roms frihet ur en
ädel, misshandlad romarinnas blod.
6. Camülus och Manlius.
1.
Så snart romarna åter samlat krafter, beslöto de att göra ett
slut på den redan ett århundrade varande striden med Veji,
Etru-riens största ocli mäktigaste stad. Den var belägen på en höjd
222. Etruskisk graffasad.
vid högra stranden af Tibern, ocli branta klippor och starka
murar tycktes lämna den tillräckligt försvar emot fientliga angrepp.
Likväl företogo romarna belägringen (år 406), uppkastade vallar,
223. Etruskiska k]ippgrafvar.
uppförde stormtak och läto ej ens vintern afskräcka sig från sitt
förehafvande. Staden kunde dock ej eröfras förrän på tionde året,
alldeles såsom i forna dagar det af grekerna belägrade Troja. Den
hjälte, som fultbordade eröfringen, var diktatorn Canidius. Han
lät gräfva en underjordisk gång under murarna, och medan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
