Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Ur romarnas historia - B. Rom såsom republik - II. Strider mellan patricier och plebejer - 6. Camillus och Manlius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 332 —
vandlades till en rykande grushög. Stormningen af Kapitolium
blef däremot af försvararna tappert tillbakaslagen. Brennus beslöt
att uthungra besättningen och sände under tiden sina skaror till
Latium och Apulien för att anskaffa lifsförnödenheter.
3.
En det at’ den skingrade romarhären hade samlat sig i Ardea,
hvarest Canidius lefde i landsflykt. Den tappre krigaren förstod
att åter ingjuta mod lios de försagda, satte sig i spetsen för dem
ocli slog flera hopar plundrande galler på flykten. De romerska
soldaterna ansågo, att Canidius ej längre var landsförvist, då det
ej vidare fanns något fädernesland, samt att han åter skulle taga
befälet öfver bela hären, men Canidius önskade dock tillstånd af
den lagliga öfverheten, som befann sig på Kapitolium. Den djärfve
Publius Cominius åtog sig att anskaffa senatens bifall. Klädd i
en lätt dräkt, hvari kork var insydd, begaf han sig om natten till
Tibern, simmade ett stycke utför densamma, smög sig genom de
fientliga posterna till karmentaliska porten, hvarest Kapitolium
ansågs obestigligt, ocli lyckades verkligen klättra upp för den branta
höjden. Här meddelade han underrättelsen om Canidius’ seger
och framförde soldaternas uppdrag, hvarpå Canidius blef utnämnd
till diktator.
4.
Cominius’ spår hade emellertid blifvit upptäckta af gallerna
och begagnades af dem till en öfverraskning. Under en lugn och
stjärnklar natt klättrade fienden upp till Kapitolium. Där låg allt
försänkt i sömn, skiltvakterna, till och med hundarna sofvo.
Redan var en galler nästan uppe, då plötsligen gässen, hvilka voro
helgade åt Juno och trots hungersnöden ännu icke blifvit slaktade,
upphäfde ett så starkt snattrande, att senatorn Manlius däraf vak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
