- Project Runeberg -  Ur historien och sagan : ett världshistoriskt bildergalleri / Första delen /
340

(1905-1906) [MARC] Author: August Wilhelm Grube
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Ur romarnas historia - B. Rom såsom republik - III. Republikens hjälteperiod - 1. Curtius, Manlius, Decius - Decius - 2. Lucius Papirius Cursor och de Kaudinska passen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 340 —

första linje vek tillbaka. Då lät den redlige mannen af
öfversteprästen inviga sig" till döden, betäckte sitt anlete och bad till alla
gudar i himmeln och underjorden om seger åt sitt folk samt om

skräck och förödelse åt fienden.
Därefter nedkallade lian döden öfver sig
själf och fienden. Lik en fördärfvets
genius störtade lian sig därpå med sin
frustande häst in ibland latinernas
skaror och sjönk snart liflös till jorden.
Romarna ville hämnas sin fältherre,
latinerna blefvo bestörta och förmådde
ej emotstå det våldsamma angreppet. De måste ily och knappt
en fjärdedel kom undan. I segervinnarnas händer föllo deras läger
och Decius’ lik, hvilket begrofs med stor prakt och högtidlighet.

2. Lucius Papirius Cursor och de Kaudinska passen.

Sedan romarna lagt hela Latium och det sköna Campanien
under sitt välde, kunde samniterna ej längre sitta i overksamhet
utan började sitt andra krig med Rom. Den romerska fältherren
Lucius Papirius, med tillnamnet Cursor (’löparen’), kastade dem
emellertid segerrikt tillbaka och inträngde så hastigt i deras land, att
de bådo om vapenstillestånd. Då detta tilländalupit, stodo tvenne
mindre skickliga romerska befälhafvare emot den mycket erfarne
samnitiske fältherren Gavius Pontius och denne lockade in romarna
i passen vid Caudium, hvarest de plötsligen sågo sig omringade
utan möjlighet att komma vare sig framåt eller tillbaka. Pontius
liade nu tillfälle att kunna döda dem alla, men han tvekade ocli
frågade sin fader, den vise Herennius, om råd. Denne sade:
»Antingen måste du döda hela hären och sålunda för längre tid
försvaga Roms makt, eller också vara ädelmodig och frigifva alla
för att vinna Roms vänskap. Pontius gjorde hvarken det ena eller
det andra utan valde en medelväg till sitt fördärf. Han afslöt med

232. Marmorbord funnet i Pompeji.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:07:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histsaga/1/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free