Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Ur romarnas historia - B. Rom såsom republik - III. Republikens hjälteperiod - 3. Pyrrhus, Fabricius, Curius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 345 —
dem emot Karthago honom särdeles lägligt. Han kvarlämnade
en besättning i Tarent och seglade öfver till Sicilien.
Äfven på Sicilien kunde Pyrrhus ingenting uträtta, ocli efter
tvenne år återvände han på de ansatta tarentinarnas enträgna
böner till Italien. Romarna uppställde en stor
här emot honom. En af deras båda fältherrar
var den berömde Manius Curius, i fattigdom
och andlig kraft Fabricius’ like. När han
första gången beklädde det högsta
öfverhetsämbe-tet i Rom, konsulatet, skickade ett af södra
Italiens folkslag sändebud till honom för att
bemedla fred. Sändebuden funno honom sittande
på en träbänk vid härden sysselsatt med att
koka rofvor. De erbjödo honom en stor
summa penningar, men han svarade leende: »Kan den, som är nöjd
med rofvor, åstunda penningar? Jag vill hellre styra rikt folk
236. Danserska. Från
en antik målning.
237. Romerska fälttecken.
än själf vara rik!» —- Denne man anförde nu den romerska
hären emot Pyrrhus och hade intagit en mycket fördelaktig ställning.
När det kom till drabbning, vid Beneventum år 275 f. Kr., för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
