Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkvandringarna - II. Alarik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II. Alarik.
410 e. Kr.
1.
När kejsar Theodosius låg på sin dödsbädd, delade ban sitt
stora rike mellan sina bägge unga söner Honorius och Arcadius:
den förre skulle härska öfver Västerlandet, den senare öfver
Österlandet samt taga sitt residens i Konstantinopel. För att de oerfarna
prinsarna skulle hafva en erfaren man vid sin sida, så gaf den
döende kejsaren sin son Honorius Stilicho såsom förste minister,
och sin son Arcadius JRufinus. Detta skedde år 395 e. Kr.
Stilicho var en vandal af ringa börd men hade i romersk
krigstjänst visat prof på en så utomordentlig begåfning, att han
stigit ända till värdigheten af
öfver-fältherre. Han härskade nu i den
elfvaårige Honorius’ namn
fullkomligt oinskränkt öfver det västromerska
rikets länder. Den adertonårige
Arcadius’ minister, Rufinus, var till
börden af gallisk härkomst samt hade genom hyckleri och förställning
innästlat sig i kejsar Theodosius’ förtroende. De båda
riksföreståndarna hade ingen annan önskan än att i stället för halfva
riket efter behag få härska öfver det hela. De hatade hvarandra
af allt hjärta och grepo begärligt hvarje tillfälle att skada ocli om
möjligt störta hvarandra. De trupper, på hvilkas skydd de båda
rikenas säkerhet berodde, bestodo nu till största delen af germaner;
deras öfverbefälhafvare voro äfven germaner och emottogo ej gärna
45. Mynt slaget af Honorius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
