Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkvandringarna - IV. Östgöter, Västgöter, Longobarder - Alboin och Autari - 1. Alboin vinner rättighet att sitta vid sin faders bord - 2. Alboin tågar till Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 125 —
förberedelserna till måltiden tänkte Torisind på sin sons död
och att hans baneman nu satt på hans plats. Han suckade djupt
och i smärtan undföll honom dessa ord: »Det är mig en kär
plats, men den man, som nu sitter på den, har gjort mig mycket
ondt!» — Genom dessa konungens ord blef en annan af hans
söner upprörd och började att reta longobarderna, i det han påstod,
att de liknade ston, hvars fötter äro hvita ända till skenbenet;
longobarderna brukade nämligen omlinda nedre delen af sina ben
med en hvit bindel. Därpå sade ban: »De ston, som I liknen,
hafva en ond lukt.» Då genmälde en af longobarderna: »Gå ut
dit åtelen ligger, så skall du utan tvifvel inse huru kraftigt de,
du kallar ston, förmå att slå bakut. Där skall du finna din
broders ben kringströdda, likt benen af ett dåligt spann, midt på
slätten!» När gepiderna hörde detta, kunde de ej längre lägga
band på sin vrede utan ville genast taga hämnd på sina
belackare. Äfven longobarderna hade redan handen på sina svärd.
Nu reste sig konungen ifrån bordet, trädde emellan och befallde
de sina att vara stilla, i det han med döden hotade den, som först
började striden; »ty», så talade han, »en sådan seger kan icke vara
Gud behaglig, då man dödar fienden i sitt eget hus.» När
sålunda tvisten var bilagd, satte de sig åter och fortforo i glädje
gästabudet. Torisind tog sin son Torismunds vapen, öfverlämnade
dem åt Alboin samt lät honom i fred återvända till sin fader.
Så snart Alboin återkommit hem upptogs han till sin faders
bordskamrat och berättade allt, som tilldragit sig hos gepidernas
konung. Då förundrade sig alla de närvarande och berömde
Alboins djärfhet, men ej mindre prisade de gepiderkonungens
redlighet ocli trohet.
2. Alboin tågar till Italien.
Sedan Alboin blifvit konung förde han krig med och
öfvervann lierulerna och äfven gepiderna. De sistnämndas konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
