Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Världsomhvälfvande religionsrörelser - I. Muhammed och kaliferna - Kaliferna - 7. Kalifatets glans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 162 —
7. Kalifatets glans.
Harun er-rasjid regerade från år 786 till 809 och under hans
tid blef Bagdad, som anlagts under kalifen El-Mansur, så
lysande och präktigt, att de arabiska sagorna i långliga tider visste
att tala därom. Det skall hafva haft två millioner invånare, 10,000
moskéer och lika många offentliga bad, 600 kanaler, 105 broar,
400 vattenkvarnar, 4,000 dryckeshallar och lika många brödbodar,
100,000 trädgårdar, präktiga palats och springbrunnar. Kalifens
slott hade sju gårdar, och tiotusen mamelucker utgjorde hans
tjänstepersonal. Den arabiska byggnadskonsten utvecklade sig i all sin
fulländning med sina smärta torn och runda kupoler samt de
präktiga portalerna, hvalfven och fönstren i s. k. rundbågestil. Ett
bland de skönaste verken af denna byggnadskonst var moskén i
Cordova; den var 173 m. lång, 123 m. bred och bestod af 19 skepp,
som skildes från hvarandra genom 150 pelare och hvalfbågar.
De 19 kopparportarna voro beslagna med guldplåt, kapellets golf
voro inlagda med guld och silfver, och det hela upplystes af
tallösa praktfulla lampor. Det kungliga slottet Alhambra i Granada
bär ännu i sina ruiner vittne om sin forntida prakt och rikedom.
Gårdarna hade svala springbrunnar, ifrån balkongerna hade man
härlig utsikt till de närbelägna bergens snötäckta toppar, salarnas
väggar voro inlagda med vackra stenplattor i mönster, som
liknade vackra mattor, och smärta pelare uppburo skuggiga gångar.
I trädgårdarna doftade rosenhäckar, och i palmernas kronor lekte
den ljumma vinden. Samma tilltalande och smakfulla prakt kunde
man finna i Egypten, i Persien och ända till Ganges’ dal, hvarest
Delhi ännu i dag är uppfylldt med ruiner efter arabisk
byggnadskonst.
Äfven i vetenskapligt hänseende utmärkte sig araberna. De
lärde sig grekiska och öfversatte till arabiska verk af grekiska
läkare, astronomer och andra lärde; de anlade skolor, observatorier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
