Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Världsomhvälfvande religionsrörelser - II. Kristendomens budbärare - Nordens apostlar - Den helige Ansgarius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 174 —
2.
Vid denna tid vaknade hos honom en aning, att han af Gud
vore utsedd till ett hans sändebud ibland hedningarna, och liksom
det icke kan tänkas något skönare vittnesbörd om en orubblig tro
ocli fasthet än döden för Kristus, så ansåg han sig icke kunna
göra något härligare än inviga sig åt en sådan död. Med
svärmisk innerlighet hängaf lian sig åt denna tanke. I underbara
drömmar afspeglade hans lifliga fantasi den längtan, som bodde
i hans hjärta. En gång föreföll det honom, som om han
sväfvade upp ifrån jorden och fördes inför Guds tron af Petrus och
Johannes. Här befann han sig i en stor samling af heliga, som
sjöngo himmelska sånger till Guds lof samt skådade med helig
glädje emot öster. Men i öster syntes ett omätligt, strålande
ljussken, som omhöljde Guds tron. Nu leddes han af Petrus och
Johannes fram emot denna lysande plats, och en röst hördes utgå
därifrån och tilltala honom. De saliga upphörde med sin sång
och föllo på knä men rösten talade sålunda: »Begif dig på väg,
och med martyrens krans skall du återkomma till mig!» Därefter
steg han åter ned till jorden. I början var han sorgsen, att han
skulle lämna himlen, men snart tröstade han sig vid tanken på
löftet, att han en gång skulle få återkomma. Apostlarna gingo
tigande bredvid honom men de betraktade honom med en blick
full af öm kärlek, liksom då en moder ser på sitt enda barn.
Drömmar af liknande art befäste allt mer Ansgarius’ beslut
att utgå såsom evangeliums förkunnare hos hedningarna. Till
det svåra varfvet behöfde han emellertid ännu en längre
förberedelse och utrustning; lian var ju ännu så ung och oerfaren.
Därför gaf Gud honom först en annan kallelse. Uti klostret i Corbie
befunno sig nämligen många sachsare, som af Karl den store
blifvit sända dit för att undervisas i den kristna tron. Flertalet
af dem hade ingått i munkarnas stånd, och den fromme kejsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
