Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bildandet af stater - Franker, sachsare och normander - III. De frankiska majores domus i de svaga konungarnas ställe - Karl Martell - Pipin den lille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 210 —
att framtränga. Sedan striden redan varat i sex dagar, ryckte de
emellertid närmare, ocli araberna blefvo förskräckta öfver sina
motståndares jättelika lemmar och vredgade blickar.
Abd-ar-rahman själf föll på den sjunde dagen, och araberna drogo sig
tillbaka till sitt läger. Ännu sent på aftonen förnummo frankerna
ett starkt sorl från det fientliga lägret, men då de ej visste
anledningen därtill, rustade de sig att återupptaga striden följande
dag. Morgonen bröt in, ocli solen steg högre på himlen, men allt
var nu stilla i arabernas läger. Häröfver förundrade sig de kristna
och Karl misstänkte en krigslist, men spejare berättade, att hela
lägret var tomt ocli öfvergifvet. Nu framryckte frankerna och
funno i lägret en mängd af de tagna skatterna och dyrbarheterna.
Araberna själfva lät Karl obehindradt fly, ty hans här var
alldeles uttröttad af den sju dagar långa striden. Liken af
trehundra-femtiotusen morer skola hafva betäckt slagfältet, och Karls rykte
genljöd öfver kristenheten, som han med sina franker räddat
genom denna seger. Från denna drabbning erhöll lian tillnamnet
’Martelius’ (hammaren), enär han likt en hammare krossat
morernas makt (732 e. Kr.).
Pipin den Lille.
Hjälten Karl MartelFs tappre son var Pipin, på grund af sin
ovanliga gestalt kallad den lille. Folket hyste ej någon vidare
tillgifvenhet för de svaga konungarna, hvilka det blott fick se vid
de stora militäröfningarna, som höllos hvarje nyår, och då de
andliga och världsliga store biföllo Major domus’ beslut. Konungen
infann sig vid dessa tillfällen, åkande på en af oxar dragen vagn
bredvid hvilken en man enligt bondesed gick ocli pådref spännet. Och
då konungen tog plats på sin troil, såg han, omsvallad af sina långa
lockar, ut såsom ett vekligt och blygt barn samt talade blott några
ord, som man hade inlärt honom. Bredvid en sådan konung hvilken
förödmjukad och bäfvande satt på sin plats, såsom om han ej vå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
