Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bildandet af stater - Franker, sachsare och normander - IV. Karl den store - Karl den stores inrättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 228 —
dighet, t. ex. att jaga. Klostren blefvo rikligt begåfvade, ty de
befordrade inom sina lugna murar icke blott ungdomens bildning
och uppfostran, utan sörjde äfven för fattiga och sjuka samt
emot-togo främlingar med gästfrihet, allrahelst man på dessa tider hade
föga kännedom om offentliga värdshus och härbergen. Kyrkorna
pryddes med helgonbilder, ty Karl såg gärna, att fromma mäns
lefverne och gärningar höllos i helgd hos den kristna
församlingen. Till förhärligande af gudstjänsten lät han från Italien
in-förskrifva sångare och orgelspelare, ty hans franker hade så sträfva
och litet välljudande stämmor, att deras sång nästan liknade vilda
djurs rytande. De fint bildade romarna liknade densamma vid
en lastvagns rullande öfver en kafvelbro.
Karl hyste stor kärlek till modersmålet och arbetade själf
jämte de lärde i sitt hof på en tysk grammatik och lät äfven
föranstalta en samling forntyska hjältesånger. Tyvärr har intet af
den store mannens sträfvanden i dessa ämnen kommit till vår
tid utom de tyska namn, han gaf vindarna ocli månaderna.*
Synnerlig omvårdnad ägnade han åt rättsväsendet. I ocli för detsamma
utsåg han ansedda, genom ålder och erfarenhet utmärkta män,
hvilka förde titeln ’grefvar’ (Grafen, d. v. s. gråhåriga), emedan
de på grund af sin ålder merendels voro gråhårsmän. Dessa
grefvar voro af flere slag. De, som hade öfverinseendet öfver ett
distrikt, Gau, kallades Gaugrafen; de, som förde befälet öfver en
borg, Burggrafen (borggrefvar). Pfalzgrefvarna voro ståthållare på
de kungliga slotten, ty ’Pfalz’ betyder palats eller slott.
Mark-grefvarna bevakade ’Markerna’ eller gränsorterna. Genom
särskilda s. k. Sendgrafen eller sändgrefvar hvilka bereste provinserna
och affattade berättelser om allt, som timade, förde konungen en
* Januari kallade han Wintermonat (Vintermånad); Februari Hornung
(Göje-månad), förmodligen emedan hjortarna då fälla sina horn (Geweih)’, Mars
Lenz-monat (Vårmånad); April Ostermonat (Påskmånad); Maj Wonnemonat
(Glädjeblomster-månad); Juni Brachmonat (Sommarmånad); Juli Heumonat (Hömånad);
Augusti Emtemonat (Skördemånad); September Herbstmonat (Höstmånad); Oktober
Weinmonat (Vinmånad); November Windmonat (Vindmånad); December
Christ-monat (Julmånad).
’ C " ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
