- Project Runeberg -  Ur historien och sagan : ett världshistoriskt bildergalleri / Andra delen /
235

(1905-1906) [MARC] Author: August Wilhelm Grube
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bildandet af stater - Franker, sachsare och normander - V. Ludvig den fromme och hans söner - Ludvigs strid med sina söner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 235 —

Ludvigs strid med sina söner.

Huru botfärdig den enkling blifne kejsaren än var, kunde han
likväl ej motstå begärelsen utan började snart se sig om ibland
de skönaste kvinnorna i sitt rike. Mest behagade honom den
sköna Judith, dotter af Welf och af en ädel släkt, som ägdé: många
gods i Bayern och Schwaben. Han gjorde henne till sin gemål,
och hon hade inom kort så fjättrat honom genom sina behag, att
han gjorde allt, hvad hon önskade. Endast hon och de andliga
hade plats i hans tankar, och för dem glömde han sitt rike. Då
märkte de vid gränserna boende folken, att Karl den stores svärd
rostat i sin slida, och från alla håll anföllo de riket.
Nordmännen kryssade vid Flanderns kuster, i söder drogo araberna under
mord och brand genom Spanska Mark och i öster hotade slaverna.
Samtidigt undertryckte och misshandlade rikets grefvar och
ädlingar folket, bemäktigade sig landetj indrefvo tullarna för egen
räkning och slogo mynt, som om de voro herrar ocli det ej fanns
någon konung och kejsare mer öfver dem. Under sådana
förhållanden måste hvar och en slutligen skaffa sig själf sin rätt, och
landet blef uppfylldt af rof ocli våldsamheter. Kejsaren grep
likväl icke till svärdet, utan försökte försona Guds vrede genom
bot-öfningar och böner.

Ar 823 liade hans andra gemål födt honom en son, Karl,
sedermera kallad ’den skallige’, och honom älskade han nu öfver
allt annat, så att det blef Judith lätt att öfvertala honom att till
förmån för hennes lille son upphäfva delningen mellan de tre
sönerna af första giftet. Detta förtröt de trenne bröderna, och de
glömde, att den, som ville böja dem, äfven var deras fader. De
ryckte emot honom såsom fiender; folket förfärades, men de store
gladde sig i hemlighet. Kejsaren samlade äfven en liär, men hans
söner förstodo att göra den affällig, så att den i stället för att våga
en drabbning öfvergick till dem, hvilka togo sin fader tillfånga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histsaga/2/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free