Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Tyska kejsare och konungar - I. Henrik I och Otto I - Otto I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 284 —
sig samt emottaga sitt rike såsom län af tyska kronan. Otto
stiftade till folkets omvändelse trenne biskopsdömen i Jutland,
ty han tillgodosåg alltid religionens bästa, om han äfven i valet
af medel stundom i enlighet med sin tids villfarelse misstog sig.
Det goda ändamålet kan nämligen aldrig helga ett dåligt medel.
Genom dessa djärfva bragder hade Otto, ännu blott
trettioåtta år gammal, vida utbredt den tyska konungens anseende ocli
rikets gränser, och med glad stolthet blickade det tyska folket
upp till honom, som höjt dess ära hos andra folk.
Bondeståndet kommer nu åter till anseende; härbannet höll det fast
tillsammans, och det var medvetet om sin betydelse för rikets ära och
storhet. De andliga värderade högt konung Otto, icke blott
emedan lian med svärdet utbredde den kristna tron, utan äfven för
lians rika gåfvor till kyrkan och dess af honom ökade fri- och
rättigheter. I städerna förkofrade sig borgerskapet långsamt och
obemärkt men kraftigt och hälsadt af den nya frihetens första
morgonrodnad. Sålunda rådde i landets inre den bästa enighet
emellan alla stånd, och på samhällets högsta tinnar stod konungen,
rättvis, djärf, from, mild och vis samt uppfylld af förhoppningar
om ännu större härlighet.
4.
Vid denna tid lefde i Italien en trolös tyrann, Berengar,
mark-grefve af Ivrea. Han hade förgiftat Lothar, den unge konungen
af Italien, samt tillfångatagit hans änka, den sköna Adelheid,
emedan hon vägrade att gifta sig med Berengar’s son, Adalbert. I ett
mörkt torn vid Gardasjön höll han henne innesluten, och här satt
Adelheid under fyra långa månader i sin sorg och bad andäktigt
till Gud, att han skulle sända henne en räddare. Hennes trogne
kaplan gjorde slutligen i hemlighet ett hål i tornmuren och gräfde
en gång under jorden ut i det fria, och därigenom flydde han
med sin vackra härskarinna och förde henne lyckligt till sjön vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
