Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Tyska kejsare och konungar - I. Henrik I och Otto I - Otto I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 292 —
lien, hvilka ännu stodo under den grekiske kejsarens öfverherrskap,
så att det romerska kejsardömet kunde åter uppblomstra i bela
fullheten af sin gamla makt och höghet. Han hoppades att kunna
på fredlig väg genomföra detta och kallade därför sin son, Otto II,
till Rom, lät honom af påfven krönas till kejsare och anhöll för
hans räkning om den grekiska kejsaren Nikeforos’ styfdotters,
prinsessan Theofanos’ hand. Genom denna förmälning trodde lian
sig af grekerna kunna vinna landskapen i södra Italien såsom
prinsessans hemgift. Men Nikeforos var en fåfäng och dåraktig
man, som betraktade sig själf såsom den ende rättmätige arfvingen
till romerska kejsardömet och sålunda till bela Italien samt den
tyske konungen blott såsom en inkräktare af kejsarvärdigheten ocli
en röfvare af landet. Därför skymfade han dennes sändebud,
afslog hans anhållan om Theofano ocli förband sig i hemlighet med
Adalbert. Då lät Otto genom vapenbragder i södra Italien förstå,
att han ej ostraffadt tillät någon att skymfa det tyska namnet och
allraminst ett så förslappadt och fördärfvadt folk, som grekerna
voro. Snart därpå blef Nikeforos mördad i Konstantinopel (9(58);
hans efterträdare Johannes Tzimiskes eftersträfvade fred ocli sände
Theofano såsom den unge Otto II:s brud till Italien, hvarpå Otto
lät grekerna behålla landskapen Apulien och Calabrien med
undantag af Benevent och Capua.
Med stor prakt firades i Rom Otto II:s bröllop med Theofano
(972). Därefter återvände de båda kejsarna, fader och son, till
Tyskland och firade den heliga påskhögtiden 973 i Quedlinburg.
Här satt Otto i sin borg, som, belägen på en vacker höjd, hade
en vidsträckt utsikt öfver Harz’ skogklädda toppar, och omkring
den gamle kejsaren sutto hans son Otto II, de ädla fruarna
Adelheid och Theofano, hertigarna af Sachsen, Schwaben, Bayern,
Lothringen, Polen och Böhmen, vidare många markgrefvar, grefvar
och ädla herrar samt alla rikets andliga furstar. Sändebud ifrån
Ungern ocli Grekland, Ryssland och bulgarernas land, Danmark
och Italien öfverlämnade skänker och sökte vänskapsförbund med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
