Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Tyska kejsare och konungar - III. De store Hohenstauferna - Fredrik II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 337 –
båda partierna trängde ända in i familjelifvet, och mord, rof och
plundringar rasade otyglade, så att själfva kyrkorna och klostren
ej blefvo skonade. Handel och näringar förföllo, och då konung
Filip bortslösade hohenstaufernas stora skatter och gods på
be-stickningar och mutor, försvann all redlighet, och furstarna ocli
herrarna sålde skamlöst sin trohet till den mestbjudande.
Slutligen vände sig bägge motkonungarna till påfven, och sålunda
inrymde de honom själfmant rättighet att afgöra det tyska rikets
angelägenheter. Påfven Innocentius III var en mycket klok man. Med
försiktighet profvade han, hvilken af de tvenne medtäflarna vore
kyrkan underdånigast samt minst farlig för Italien. Till en
början uttalade han sig för w el feil Otto IV, emedan han fruktade
hohenstaufernas såväl makt som äfven deras städse emot kyrkan
motsträfviga sinnelag. Filip blef bannlyst samt år 1208 dödad i
en strid med pfalzgrefven af Wittelsbach. — Nu var Otto utan
medtäflare, men då ej heller han kunde vara påfvens underdånige
tjänare, drabbades också han af bannstrålen, och den unge Fredrik
valdes till tysk konung. Denne tycktes nämligen lofva att såsom
uppfostrad under kyrkans skydd af en påflig legat blifva ett lydigt
verktyg åt påfven. Om hans utmärkta bildning, hans kärlek till
skaldekonst och vetenskaper hade ryktet redan gått före honom
till Tyskland, och det hohenstaufiska partiet hälsade med jubel
Fredrik Barbarossas sonson såsom härskare.
2.
Fredrik II var vid denna tid en adertonårig yngling, skön och
behaglig samt genom sitt blonda hår genast igenkänlig såsom tysk.
Liksom om han ägt en trollkraft i sitt väsen, så intog han allas
hjärtan, med hvilka han kom i beröring. Svåra faror hade
omringat honom redan i vaggan, och liksom skyddad genom ett
under hade han uppväxt midt ibland olyckan. Just denna olyckans
skola hade stålsatt hans vilja och upplyst hans sinne. När nu
Grube, Historien och sagan. II. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
