Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Tyska kejsare och konungar - IV. Rudolf och Albrecht - Albrecht I och det fria Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 362 –
ifrån Biirglen i Uri, hvilken varit med bland de sammansvurna
på Rütli och vidt och bredt var bekant såsom en skicklig skytt.
Han vägrade att hälsa på hatten. När fogden erfor detta, infann
han sig uppfylld af vrede, lät gripa Tell och behandla honom i
sitt öfvermod på följande sätt. Han lät Tells son ställa sig emot
stammen af en lind och lägga ett äpple på gossens hufvud, hvarpå
han befallde fadern att, enär han ju var en så god skytt, skjuta
ned äpplet från dess plats. I förlitande på Guds hjälp
underkastade sig Tell den svåra befallningen och träffade lyckligt äpplet
utan att skada sin lilla gosse. Fogden hade emellertid noga
gifvit akt på faderns beteende och, då alla prisade Gud, att han
bistått den redlige mannen, sade han: »Du är en duktig skytt!
Men säg mig, jag såg, huru du stoppade en annan pil bakom i
bältet, hvarför gjorde du det?» Då dröjde Tell med svaret och
sade undvikande: »Så är skyttars sätt!» men den misstänksamme
fogden var ej nöjd härmed utan sade: »Tell, du har ett annat
skäl; säg mig det öppet, du kan vara säker för ditt lif!» Då
svarade Tell: »Välan, herre, emedan I försäkrat mig mitt lif, så vill
jag säga eder hela sanningen. Om jag hade träffat min son, så
hade jag skjutit eder själf med den andra pilen, ocli eder hade
jag ej förfelat!» Då fogden hörde detta, sade han: »Ditt lif har
jag försäkrat dig och vill hålla mitt löfte, men då jag lärt känna
din onda afsikt, så låter jag binda dig och föra dig till en plats,
hvarest hvarken sol eller måne lyser, på det att jag må vara
trygg för dig.» Därpå lät han slå honom i bojor och föra honom
med sig öfver Vierwaldstättersjön, ty han ville kasta honom i
fängelsetornet i sitt slott på Küssnacht. När de nu voro på sjön
och kommo på andra sidan Rütli, uppstod plötsligen den vilda
stormvind, som kallas fön, och vågorna gingo så högt, att fogden
blef rädd och fruktade för sitt lif. I denna ångest lät han befria
Tell ifrån hans fjättrar, så att den i att sköta en farkost erfarne
mannen skulle rädda dem ur faran. Med van hand styrde Tell
båten i säkerhet genom storm och sjögång, men när de nalkades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
