- Project Runeberg -  Ur historien och sagan : ett världshistoriskt bildergalleri / Andra delen /
398

(1905-1906) [MARC] Author: August Wilhelm Grube
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Tyska kejsare och konungar - VIII. Maximilian I - Rikskammarrätten - Maximilian, den siste riddaren på tronen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 398 –

män skatt öfver hela riket, den s. k. allmänna penningen. Denna
höga domstol bestod af öfverste kammardomaren såsom kejsarens
ställföreträdare samt sexton bisittare, af hvilka åtta utsågos ibland
riddareståndet och åtta voro rättslärde. Till underlättande af dess
verksamhet delades riket i tio kretsar, nämligen den österrikiska,
bayerska, schwabiska, frankiska, kurrhenska, öfrerhenska,
burgundiska, nederrhenskt-vestfaliska samt neder- och öfversachsiska.
Böhmen såsom ett slaviskt land var ej inbegripet; likaså saknades
Schweiz. Rikskammarrättens säte var till en början Frankfurt am
Main, därpå Speier och sedan 1693 Wetzlar. Sålunda liade
ändtligen det verk kommit till stånd, hvilket man så länge planlagt.
Att den ’eviga landsfreden’ emellertid icke med ens inträdde, var
förklarligt, men för densamma banades nu på verksamt vis en
väg. Maximilian var äfven den förste tyske konung, som antog
kejsartiteln utan att hafva blifvit krönt i Rom. När han tågade i
fält emot venetianarna, infann sig en påflig legat i Trient, som
hälsade honom med titeln ’utvald romersk kejsare’.

En ny tid var i antågande; kejsar Max stod vid
brytningspunkten, till hälften indragen i de nya förhållandena och
sträfvandena, till hälften ännu fången i riddartidens romantik och lust
för äfventyr. Vi skola lämna en karaktäristisk skildring för äfven
denna sida af hans väsen.

Maximilian, ’den siste riddaren’ på tronen.

1.

När Maximilian besteg tronen, var han en yngling af ovanlig
skönhet och behagfullt sätt, rask och eldig samt beredd att inlåta
sig på hvarje vågstycke. I ridderliga öfningar öfverträffades han
af ingen. En gång vid en riksdag i Worms infann sig en
jättestor fransk riddare vid tornerspelet och uppfordrade de tappraste
tyska riddarna till täflan. Länge dröjde det, innan någon vågade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histsaga/2/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free