Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Svenska frihetshjältar - Engelbrekt och Sturarna - I. Engelbrekt - 3. Befrielsekrigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 415 –
föllo • till föga, i det de fruktade böndernas raseri och började
bedja Engelbrekt om försköning. Nu skrefs uppsägelsebrelvet till
konungen, undertecknades af biskoparna och Rådet samt
affärdades med ett säkert bud till konungen. Engelbrekt hälsade därpå
de församlade, satte sig upp på sin häst och red tillbaka för att
fullända sitt påbörjade värf.
Ringstaholm föll, och Johan Wale, som tagit sin tillflykt till
Stegeborg, blef utdrifven därifrån liksom förut från Borganäs och
Köping. Nu stämde Engelbrekt östgötarna till Söderköping, där
de mangrant öfvergingo till honom. Ännu var dock hela södra
Sverige i fiendens händer, och Engelbrekt utsände därför af sin
stora här mindre hopar under de tappra höfdingarna Jösse
Nilsson, Herman Berman och Broder Sven Svensson, hvilka eröfrade
Stegeholm nära det n. v. Västervik, Rumlaborg och andra
fogdenästen. I Värmland tumlade Peder Ulfsson likaledes tappert om
med danskarna och bröt ned tvångsborgarna. I slutet af oktober
var hela riket rensadt från fiender, några få slott undantagna;
ända igenom Halland ned till Skånes gräns hade Engelbrekt
framträngt med sin bondehär. Men när allt var lugnt i landet,
hem-förlofvade Engelbrekt sina krigare, och det är för honom icke
ringa ära, att ehuru han stod i spetsen för öfver etthundratusen
bönder, dessa ändock igenstädes begått något öfvervåld, om icke det
att de tagit en del matvaror från några danskt sinnade herrar.
Engelbrekt själf vände åter till Svealand, välsignad af hela folket,
ehuru många bland de förnäma, som afundades hans ära och
hans makt öfver allmogen, från den tiden sökte att svika honom
och bringa honom på fall.
Emellertid beredde sig konung Erik att komma till Stockholm,
innan stilleståndet mellan Engelbrekt och Hans Kröpelin skulle
gå till ända. Han afseglade med en stor flotta och en väldig
krigshär från Köpenhamn men hade redan vid Rornholm den
olyckan att genom storm förlora flera skepp, hvarefter han lade
i land i Kalmarsund och där med våld lät borttaga en mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
