Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Medeltidens hjälte- och riddartid - I. Ur sagorna om Siegfried och Roland - 1. Siegfried den starke - Färden till Isenland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 489 –
dem deras rustningar och förde fram hästarna. Deras vänner
voro sorgsna vid afskedet, men en frisk vind fyllde skeppets segel
och de stolta männen stego med gladt mod ombord och foro
utför Rhen. »Hvem vill vara skeppsmästare?» ropade konung
Günther, och genast fattade Siegfried en åra och sköt kraftigt ut ifrån
stranden; konung Günther själf tog en åra, och sålunda
aflägsnade sig riddarna ifrån land. De förde med sig rikligt med
födoämnen och äfven af det bästa vin, som man kunde få vid Rhen.
Deras hästar höllo sig lugna, fartyget gled sakta framåt, och
under hela resan vederfors dem intet ondt. På tolfte
morgonen hade vinden fört dem utanför Isenstein, hvarest Brunhilda
härskade. De sågo åttiosex torn höja sig öfver landet, och
framför sig sågo de tre stora palats; de trädde in uti en välbyggd sal
af ädel marmor, hvarest Brunhilda bodde med sina tjänare.
Portarna stodo vidöppna. Brunhildas män skyndade dem till mötes,
välkomnade gästerna till sin drottnings land, förde undan deras
hästar och emottogo deras vapen. När nu drottningen varseblef
Siegfried, sade hon sedesamt till honom: »Välkommen, Herr
Siegfried! Hvad betyder eder resa? Det skulle jag gärna vilja veta.»
Siegfried svarade: »Detta är Günther, en konung rik och hög, som
icke känner någon högre önskan än att vinna din hand. För
hans skull har jag kommit hit; vore han ej min herre, skulle jag
aldrig hafva gjort det.» Hon svarade: »Nå väl, om han tror sig
bestå de prof, jag vill förelägga honom, så skall jag blifva hans
maka; vinner däremot jag, så gäller det allas edert lif. Stenen skall
han kasta och springa efter, därpå skall han skjuta med spjutet
och sedan brottas med mig. Våren icke för djärfva! I kunnen
lätt förlora både lif och ära; därför betänken eder väl!» Siegfried
den snabbe närmade sig konungen och uppmanade honom att vara
vid godt mod; han ville bistå honom. Då sade konung Günther:
»Höga drottning! Meddela mig, hvad du önskar och ännu mer!
Jag Aili förlora mitt hufvud, om du ej blifver min maka!» —
Då drottningen hörde hans tal, befallde hon, att lekarna genast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
