Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Medeltida kultur - I. De hemliga domstolarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nionde Afdelningen.
MEDELTIDA KULTUR.
I. De hemliga domstolarna.
Under tider, då statens och samhällets utveckling befinner sig
uti en jäsningsprocess och nya rättsförhållanden bana sig väg, då
förlora äfven de vanliga domstolarna sin makt, och ibland folket
själft resa sig män för att enligt gammal häfd skydda lagen och
straffa förbrytare, äfven om de lyckats undgå den offentliga
rättvisan. Sålunda höjde sig vid medeltidens slut och isynnerhet
under första hälften af 15:e århundradet de hemliga domstolarna
(äfven kallade femdomstolar, fridomstolar) till en makt, som sträckte
sig öfver hela Tyskland ocli inför hvilken ingen hänsyn togs till
person utan äfven mången förnäm våldsverkare, som trotsade den
allmänna rättskipningen, måste darra.
Namnet ’fem’domstolar (Femyerichte) uppkom af det
gammal-tvska ’verfemen’, hvilket betyder fördöma, förbanna. De
förekommo hufvudsakligen i Westfalen, hvarest de endast kunde hållas
inom det s. k. ’röda landet’, d. v. s. området emellan Weser och
Rhen; de voro blott beroende af kejsaren själf och deras
presidenter, ’frigref varna’, emottogo af kejsaren personligen eller af hans
ställföreträdare, kurfursten af Köln, domsrätten öfver lif och död
C der Blutbann’). De härledde sitt ursprung ifrån Karl den store,
hvilken af hänsyn till sachsarnas gamla hedniska
rättsförhållanden hos dem införde grefvarnas domsrätt, sedan de omvändt sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
