Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Medeltida kultur - II. Hanseförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 526 –
ens den mäktigaste fiende; de underhöllo en flotta af tvåhundra
skepp och en fruktansvärd landthär samt förde krig emot konungar
och furstar. I Sveriges och Danmarks angelägenheter inblandade
de sig beständigt, och isynnerhet under unionstiden var deras
inflytande stort. Äfven andra länder eftersträfvade Hansans
vänskap och gåfvo dess fartyg handelsrätt och stapelplats i sina städer.
Till alla länder, till England och djupt in i Ryssland, begåfvo sig
tyska köpmän, hedrade i utlandet liksom hemma.
I Lübeck höllos Hansadagarna eller förbundsförsamlingarna,
till hvilka alla förbundsstäderna sände sina ombud. Äfven
sändebud ifrån grannstaterna infunno sig då för att afhandla sina
angelägenheter med förbundet. Vid dessa förbundsdagar aftalades
alla gemensamma företag, utskrefvos bidragen till deras bekostande
samt afliördes och afgjordes alla besvär och klagomål. Förbundet
upprätthöll strängt sina rättigheter. Om någon stad ej uppfyllde
sin plikt eller på annat sätt låtit komma sig något till last, så
blef den utstött (’verhanset’) ur förbundet samt förklarad för alla
de andras fiende. En sådan förklaring hade alltid fruktansvärda
följder, i det den uteslutna staden beröfvades sina skepp och fick
sin handel förstörd.
Under trehundra år var Hansan mäktig och länge Nordens
hufvudmakt. Sedermera bemäktigade sig de nederländska städerna
handeln och herraväldet till sjöss, och efter dem härskade
England öfver alla haf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
