Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Medeltida kultur - VI. Medeltidens skaldekonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 543 –
Herman föranstaltade på Wartburg en täflan emellan de förnämsta
sångarna, hvilka jämte Walther voro Wolfram von Eschenbach,
Reinmar von Ziveter, Henrik von Risbach, landtgrefvens kansler;
och Biterolf, som tillhörde hans hoffolk. Föremålet för
täflings-sången var den värdigaste furstens lof; Henrik von Ofterdingen
besjöng den ärorike Leopold VII af Österrike, men alla de öfriga
prisade landtgrefve Herman, och till dem slöt sig Walther, sedan
han förut sjungit till konungens af Frankrike ära.
Täflingsdo-marne höllo uppsikt, och det var beslutadt, att den öfvervunne
skulle dö för skarprättaren hand. Henrik kunde ej mäta sig med
sina fem motståndare, domarne förklarade honom besegrad, och
redan var skarprättaren färdig att hänga honom, då han sökte
skydd och gömde sig under den sköna landtgrefvinnans Sofia af
Bayern mantel. Hon beskyddade den unge skalden och utverkade
tillåtelse, att den berömde mäster Klingsor ifrån Siebenbürgen
skulle kallas till skiljedomare. Nu började tätningen ånyo, och
mäster Klingsor sjöng med Henrik emot de fem, till dess han
ändtligen försonade dem.
Så slutade sångarkriget på Wartburg i all frid.
3.
Efter konung Filips fall slöto sig landtgrefven och Walther till
konung Otto, men denne var ej rätte mannen för någondera,
åtminstone ej för sångaren, ty han hade intet sinne för sång och
diktkonst. Då därför den unge Fredrik af Hohenstaufen kallades
ifrån Italien, vände sig både landtgrefven och Walther till honom.
Och hvilken fröjd! Den unge konungen skänkte sångaren ett
rid-darlän, hvaröfver han blef högeligen glad, ty han längtade efter
ett eget hem efter sitt vandrande lif. Han förblef emellertid
alltjämt samme frie och oberoende sångare, smickrade ej de store
och gaf furstarna förträffliga lärdomar i sina sånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
