Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialistisk och annan historieuppfattning - I. Den materialistiska historieuppfattningens styrka och svaghet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom sina stachanov-arbetare, ”stöt-arbetare”, som
skola stimuleras genom idrottens mentalitet, på ett
område där man just i våra samhällen bygger på
materiella lockelser. Det är också bekant att den svenska
konsumentkooperationen, som i denna stund är landets
ojämförligt största handelsföretag, har en ledare som
avlönas med ett mindre belopp än som brukar betalas
en ganska genomsnittlig avdelningschef i företag som
icke ha tiondedelen av Kooperativa förbundets
omsättning; det är andra motiv som stimulera honom.
När det gäller historisk forskning, som hittills
företrädesvis har varit forskning i det tvångsorganiserade
samhällets, statens, historia, framträder denna
invändning med särskild styrka, av den anledningen att staten
i första hand är grundad på makt och att dess nota
characteristica består i att ha den högsta makten på
sitt område. Maktens förvärv och tillväxt, som t.o.m.
för en mängd privatpersoner spelar en mycket större
roll än motsvarande inställning till de materiella
medlen, måste därför med nödvändighet komma att i ännu
högre grad göra det för staternas del. De fall, då
statsmän åberopa ekonomiska motiv för vad som i
verkligheten är ren maktsträvan eller nationalistisk
ärelystnad, längtan efter landförvärv för deras egen skull
eller lust att förödmjuka eller straffa andra länder, äro
såvitt jag kan se långt talrikare än de motsatta, de som
inriktas på makt över ekonomiska medel. Man kan
påminna sig det ryktbara ställe i Bismarcks Gedanken
und Erinnerungen där han säger sig ha övervunnit
Wilhelm I:s motstånd mot landförvärv genom
argumentet att denne eljest skulle ha varit den förste
preussiske konung som icke hade utvidgat landets gränser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
