- Project Runeberg -  Historieuppfattning : materialistisk och annan /
20

(1944) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialistisk och annan historieuppfattning - I. Den materialistiska historieuppfattningens styrka och svaghet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ekonomien. Delta är också vad som har skett
exempelvis i de mest berömda och mest stimulerande bidragen
till studiet av vad man kallar den moderna
kapitalismens uppkomst. Särskilt tänker jag därvid på Max
Webers med rätta berömda avhandling Die
protestantische Ethik und der Geist des Kapitalismus, med de
många fortsättningarna av diskussionen genom
Tawney, Robertson och andra. Här var det den prägel som
protestantismen fick genom — åtminstone delvis —
etiskt religiösa, icke-ekonomiska orsaker som
förvandlade ekonomien själv och därmed bidrog att lägga
grunden till 1800-talets i historien enastående
hushållningssystem.

Vidare är det givet att ekonomien icke har kunnat
påverka människorna annat än genom att medvetet
eller omedvetet passera genom deras själar eller
hjärnor. Nu är det ett lätt bevisat faktum, att människorna
i ofantlig utsträckning missförstå de verkliga
ekonomiska sammanhangen; och i den mån de avsiktligt
handla under inflytande av ekonomiska
bevekelsegrunder, blir det då icke ekonomien själv utan deras
delvis felaktiga föreställningar om ekonomien som
utgöra den bestämmande faktorn. Skall den ekonomiska
historieuppfattningen bereda utrymme härför, så måste
den tillerkänna ekonomiföreställningen en roll vid
sidan av ekonomien själv som historiebildare; och det
kan i verkligheten ej råda något tvivel om
nödvändigheten av att göra detta. Exempelvis merkantilismen lät
otvivelaktigt sin uppfattning om ekonomien i stor
utsträckning bestämma politiken; och eftersom icke ens
merkantilismens starkaste beundrare ha velat förneka
viktiga missförstånd i dess uppfattning av verkligheten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histuppf/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free