Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialistisk och annan historieuppfattning - III. Historiens universalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIENS UNIVERSALISM
37
Om denna uppfattning hade slagit rot hos Hjärnes
lärjungar, så erbjöd sig för dem ett sällsynt tillfälle att
tillämpa insikten, när kort efter Hjärnes död (1922)
det ena stora bokförlaget efter det andra beslöt sig för
att ge ut världshistorier med vetenskapliga anspråk.
En av dessa, den på Lindblads förlag utgivna
Världshistorien, inleddes också med en essay av sin utgivare,
riksarkivarien Helge Almquist, som helt och hållet var
i Hjärnes anda. Men därmed var det också i allt
väsentligt slut. Mycket få av de särskilda medarbetarna i
världshistoriernas många band föreföllo ens medvetna
om vad deras uppgift bestod i, nämligen att framställa
en enhetlig universalhistoria, vår kulturs uppkomst och
utveckling, historien om hur det klassiska arvet blev
till, bevarades, upplöstes, förvandlades, återupplivades,
utbyggdes och införlivades med nya ingredienser under
årtusendena. Av ”den allmänna utvecklingens
sammanhang från statssystemets synpunkter” förekom det i
framställningarna så gott som ingenting, men desto mer
av metoden att ”sammanställa de särskilda staternas
öden bredvid varandra”. Så långt ifrån att kyrkan
ställdes i medelpunkten som kulturens centrala bärare,
fick den sig en underordnad plats tilldelad vid sidan
av de halvbarbariska nya staterna; om detta ej innebar
att spela Hamlet utan prinsen av Danmark — så som
det engelska uttrycket lyder — så var det åtminstone
att reducera prinsen till en liten statistroll.
Framställningarna togo sin början med det lika tvivelaktiga som
likgiltiga germanska urtillståndet och övergingo sedan
till germanstaternas individuella historia, trots deras
alldeles underordnade betydelse för den allmänna
kulturutvecklingen. Bysanz’ och arabernas historia
över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
