Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det gamla svenska samhället - I. 1500-talets samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1500-talets samhälle 83
tidens samhällsliv. Gustaf Vasa visade intet intresse för
en ändring på denna punkt, ty dels höll han nu en
gång fast vid medeltida traditioner, dels vållade
naturahushållningen honom ingen olägenhet, när han i allt
väsentligt var hänvisad till in- och utbetalningar i eget
land — det land han kände så som väl aldrig en
härskare har känt sitt rike och där det just icke förelåg
något påtagligt behov av penningbetalningar.
Det jordbruk som av alla skäl måste vara landets
förhärskande näring fick mycket av sin prägel genom
ägoblandningen eller bytvånget. De särskilda bönderna
hade icke jorden samlad på ett enda ställe i byn utan
fördelad på alla de fält varav byns odlade jord bestod.
I lyckliga fall hade var bonde en smal teg som utgick
från bygatan, med tegarna i samma ordning som
böndernas byggnader lågo; men det utgjorde endast
början, ty sedan upprepades samma ordning på vart och
ett bland byns fält, så att en bonde mycket väl kunde
ha sin jord fördelad på 60 olika ställen i byn och i
ytterlighetsfall över 100. Stundom var dessutom
ägoblandningen mycket mer oordnad än så. Orsakerna till
denna egendomliga jordfördelning voro många, men
en av de viktigaste var önskan att var och en skulle
ha del i alla slag av jord. Följden blev tydligen att
ingen bonde kunde sköta sin jord individuellt, ty ingen
kunde komma fram till sina många tegar utan att gå
över grannarnas. Det måste sålunda råda en obevekligt
samordnad drift, trots att äganderätten var individuell.
I fastställd ordning måste alltså byalaget som helhet
plöja, så, skörda och släppa ut kreaturen på
stubbåkern, ty eljest kom den enes initiativ i strid med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
