Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet - Det kamerala underlaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET KAMERALA UNDERLAGET
107
statliga skattesystemet, den kamerala ordningen; och
för att det följande skall bli klart måste denna
ordnings grundvalar därför först klargöras.
Sedan kyrkans jord i samband med reformationen
i det stora hela hade försvunnit, förekom det i allt
väsentligt endast tre ”jordnaturer” i kameral mening,
nämligen krono, frälse och skatte. Kronojorden eller
kronohemmanen voro helt och hållet statens, vilket
emellertid endast i ytterst ringa mån innebar att den
eller de odlades i statlig regi. Det allra mesta därav,
liksom av all annan jord, brukades av bönder, i detta
fall kronobönder, mycket ofta kallade åbor, d.v.s.
boende på hemmanen; de betalade till kronan vad som
nu skulle kallas arrendeavgift men som då vanligen
betecknades med uttrycket avrad. Med vissa
mellantider hade de dessutom att utgöra en särskild avgift,
s.k. städja, för att få sitta kvar på hemmanen; ärftlig
besittningsrätt tillkom dem vanligen icke i äldre tider.
Frälsejorden var i adelns hand och — såsom själva
ordet frälse innebär — fri från den grundläggande
skatten; också denna jord brukades till större delen av
bönder, frälsebönder, som i prestation till
frälsemannen utgjorde i allt väsentligt motsvarande belopp som
kronobönderna betalade till kronan. Vad slutligen
beträffar skattejorden, var det den del som låg i de mest
självständiga — det är ej fullt träffande att utan vidare
säga de självägande — böndernas händer. Namnet kom
sig av att skattebonden utgjorde skatt till kronan, ej
avrad som krono- eller frälsebonden. Den rätt
skattebonden hade framför övriga kategorier var närmast
att få sitta ”odriven”, d.v.s. ej kunna skiljas från hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
