Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet - Skatteköpens innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKATTEKÖPENS INNEBÖRD 113
kronan också oavsett pekuniära fördelar ha intresse av
hemmanens disposition för andra ändamål.
Utöver det nu nämnda medförde skatteköpet, att
kronan måste hålla till godo med den bonde som satt
på hemmanet, så länge han utgjorde sin skatt, medan
en kronobonde kunde avhysas, om han ej ansågs sköta
sig. Det sista fick särskild betydelse, när bonden hade
att fullgöra ett ”allmänt besvär”, en offentlig
prestation, t.ex. som rusthållare — d.v.s. med skyldighet att
hålla kavalleriet med ryttare — eller som gästgivare.
Ur de skatteköpande böndernas synpunkt bestod
fördelen tydligen närmast i den evärdliga äganderätten,
så länge bonden fullgjorde sin skattskyldighet.
Emellertid betydde vidare den sociala uppryckningen från
kronoåbo till skattebonde förmodligen mycket, kanske
ännu mer. Slutligen förekommo också gripbara vinster
för skatteköparen, framför allt större frihet från att
kunna åläggas dagsverken, körslor och kolning. Hur
tungt det sista vägde är visserligen svårt att säga. Ty
samma möjlighet kvarstod åtminstone delvis i fråga
om den skatt som skattebonden hade att utgöra. Nästan
hela skattesystemet på landsbygden ingick efter Karl
XI :s reduktion i indelningsverket, d.v.s. de
skattskyldiga böndernas naturaprestationer till de olika
personer och syftemål som kronan behövde tillgodose.
Emellertid var det trots allt skillnad mellan de två
fallen. Prestationerna kunde nämligen utvidgas mer,
och avgjort mer förvandlas till sin innebörd, när det
gällde endast privaträttsligt reglerade förhållanden
mellan en åbo och hemmanets ägare, än när en
offent-ligrättsligt fastställd skatt till kronan utgjorde
underlaget.
8 Heckscher Historieuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
