Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet - Skatteköpens faktiska förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKATTEKÖPENS FAKTISKA FÖRLOPP
129
köpen till ståndspersoner. Det var därför säkert ej med
orätt som bondeståndet 1719 vände sig mot denna
tendens. Under Frihetstiden var den ej fullt lika
framträdande utan motsvarade då nästan exakt medeltalet för
hela perioden 1701/1815. Av stort intresse är den starka
nedgången i ståndspersonernas skatteköp efter 1789,
nämligen ned till 14.8 procent, mot 31.6 resp. 23.6 för
de två tidigare perioderna. Detta förefaller tyda på att
Gustaf III:s förordningar verkade mer till böndernas
fördel än som följde av deras bokstavliga innebörd,
vilket förmodligen betyder att myndigheterna i högre
grad än tidigare funno lämpligt att gynna böndernas
förvärv.
Också den lokala fördelningen av ståndspersonernas
skatteköp är mycket upplysande, nämligen genom den
roll de tre närmast Stockholm belägna länen, liksom
i något svagare grad också Västmanland och
Östergötland, spelade. Denna företeelse hade haft sin
motsvarighet i 1600-talets godsförvärv. I bägge fallen berodde
den på att adeln och ståndspersonerna överhuvud ville
förvärva jord i närheten av den huvudstad där de hade
sitt arbete eller eljest sin förankring, under
Frihetstiden säkerligen ej minst på grund av intresse för
närvaro vid riksdagarna.
Likaså är fördelningen på olika grupper av
ståndspersoner upplysande. Den största socialgruppen är adeln,
som ensam svarade för 9.i procent av totala antalet
skatteköp (som överallt efter mantalsberäkning), d.v.s.
inemot två femtedelar av ståndspersonernas förvärv.
Å andra sidan innebar detta, åtminstone såvitt man
kan se, ej underlag för stora godskomplex. Den
särskilda kategori av herrgårdar (säterier) som borde ha
9 Heckscher Historieuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
